Band: I

Seite: 524 (RF) Zur Bandauswahl

In Band I liegen die Seitenzahlen zwischen 1 (RF) und 907 (RF).
524
Peter Anton de Latour
Scena VII.
Harpagon, Valer, Meister Jacob.
Harpagon. Meister Jacob, cun tei ha jeu eung il pli d' inportonza de plidar.
Ti stoss saaver, che questa sera vi jeu dar ina gastareja.
5 Meister Jacob. Tier
sesez: Ina miracla e zvar bucca pintgia!
Harpagon. Sas pinar tier zitgiei da bien, sco ins ha bugien, e ch' ins
fetschi plascheer et honur als gasts?
Meister Jacob. Mo daneers, alura selai far tutt.
Harpagon. Mo daneers, et adina daneers, e mai calar cun daneers. Ei
10 gl' ei val sco schei dess bucca auters plaids e' gl lungaig
romonsch, che daneers, daneers e daneers.
Valer. Ina pli insolenta risposta, che quella, vess el bucca saviu dar.
E tier tutt ei quei in cuschenier, sco ei para, che sa far ina
gastareja mo a forza de daneers? Quei ei nigin kunst. Ei
15 sedi, cun daneers san ins far tutt. Aber il kunst grond ei, far
si in grond e bi tractament, ina brillanta gastareja senza daneers.
… Quei ei kunst, quei ei enschin.
Meister
Jacob. Lur Sabienscha Sigr Meister de casa, e tschella visa il
traffica tutt en cas' et ord casa, savessen grad surprender
20 [fol.
20b] …
era la cuschina; en tutt auter catschan els tschellavisa en lur naas
e datan la maula sin tutt, sco sch' els vessen magliau en tutta
sabienscha, e tutt saveer. Jeu lasch sura ad els bugien de
cuschinar de far grondas gastarias e tractaments, senza schar
custar daneers. Quei ei in enschin, che jeu possedel bucc, et
25 hai era mai udiu che zatgi, oreifer els, hagi giu quella vertit,
de saveer far zitgiei or da nuot.
Harpagon. Niginas strichadas vertesch jeu, dai ti risposta sin quei che
jeu domond.
Meister
Jacob. Conts gasts han els a meisa?
30 Harpagon. Jeu quentel sin dodisch, ti has aber de preparar tier mo per
oitg. Ti sas schon, nua che oitg han de magliar, bast' ei era
per dodisch. Jeu sund tschellavisa bucc amaturs de vonzadiras
Il bia van ellas tonaton mo denter la detta.
Valer. Sentellii, quei davent' adina, cunzun sch' il cuschanier ha bucca
35 quitau s' ils faitgs dil Signur.
Dat in' eglada sin Meister Jacob.
Meister Jacob, tarruna mitgiert sin Valer. — tier
sesez: S' entellii, gie
bein, s' entellii, Glisner! — Sevolva enconter
Harpagon: Sche
bein, tier ina gastaria, jeu supon, tutt gleut da condiziun; —
40 Harpagon dat il tgiau sco de
confirmar. — sedomond' ei per
l' enprema surida, 10. platas ne spisas, conpriu la minestra.
Harpagon fa tschera de malcontenscha.
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 524 <lb/>
Peter Anton de Latour <lb/>
Scena VII. <lb/>
Harpagon, Valer, Meister Jacob. <lb/>
Harpagon. Meister Jacob, cun tei ha jeu eung il pli d' inportonza de plidar. <lb/>
Ti stoss saaver, che questa sera vi jeu dar ina gastareja. <lb/>
5 Meister Jacob. Tier <lb/>
sesez: Ina miracla e zvar bucca pintgia! <lb/>
Harpagon. Sas pinar tier zitgiei da bien, sco ins ha bugien, e ch' ins <lb/>
fetschi plascheer et honur als gasts? <lb/>
Meister Jacob. Mo daneers, alura selai far tutt. <lb/>
Harpagon. Mo daneers, et adina daneers, e mai calar cun daneers. Ei <lb/>
10 gl' ei val sco schei dess bucca auters plaids e' gl lungaig <lb/>
romonsch, che daneers, daneers e daneers. <lb/>
Valer. Ina pli insolenta risposta, che quella, vess el bucca saviu dar. <lb/>
E tier tutt ei quei in cuschenier, sco ei para, che sa far ina <lb/>
gastareja mo a forza de daneers? Quei ei nigin kunst. Ei <lb/>
15 sedi, cun daneers san ins far tutt. Aber il kunst grond ei, far <lb/>
si in grond e bi tractament, ina brillanta gastareja senza daneers. <lb/>
… Quei ei kunst, quei ei enschin. <lb/>
Meister <lb/>
Jacob. Lur Sabienscha Sigr Meister de casa, e tschella visa il <lb/>
traffica tutt en cas' et ord casa, savessen grad surprender <lb/>
20 [fol. <lb/>
20b] … <lb/>
era la cuschina; en tutt auter catschan els tschellavisa en lur naas <lb/>
e datan la maula sin tutt, sco sch' els vessen magliau en tutta <lb/>
sabienscha, e tutt saveer. Jeu lasch sura ad els bugien de <lb/>
cuschinar de far grondas gastarias e tractaments, senza schar <lb/>
custar daneers. Quei ei in enschin, che jeu possedel bucc, et <lb/>
25 hai era mai udiu che zatgi, oreifer els, hagi giu quella vertit, <lb/>
de saveer far zitgiei or da nuot. <lb/>
Harpagon. Niginas strichadas vertesch jeu, dai ti risposta sin quei che <lb/>
jeu domond. <lb/>
Meister <lb/>
Jacob. Conts gasts han els a meisa? <lb/>
30 Harpagon. Jeu quentel sin dodisch, ti has aber de preparar tier mo per <lb/>
oitg. Ti sas schon, nua che oitg han de magliar, bast' ei era <lb/>
per dodisch. Jeu sund tschellavisa bucc amaturs de vonzadiras <lb/>
Il bia van ellas tonaton mo denter la detta. <lb/>
Valer. Sentellii, quei davent' adina, cunzun sch' il cuschanier ha bucca <lb/>
35 quitau s' ils faitgs dil Signur. <lb/>
Dat in' eglada sin Meister Jacob. <lb/>
Meister Jacob, tarruna mitgiert sin Valer. — tier <lb/>
sesez: S' entellii, gie <lb/>
bein, s' entellii, Glisner! — Sevolva enconter <lb/>
Harpagon: Sche <lb/>
bein, tier ina gastaria, jeu supon, tutt gleut da condiziun; — <lb/>
40 Harpagon dat il tgiau sco de <lb/>
confirmar. — sedomond' ei per <lb/>
l' enprema surida, 10. platas ne spisas, conpriu la minestra. <lb/>
Harpagon fa tschera de malcontenscha. </body> </text></TEI>