<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> Gianin e Marinella <lb/>
937 <lb/>
dar novas da se a sia buna mamma. Passand ün di tras las stradas della <lb/>
citad per far üna commissiun per siu patrun, el audit discurrer romansch <lb/>
avant la porta d' ün caffé. El leget sün l' insegna sur la porta la firma: <lb/>
„Caffé di Nuot Andri.“ El se regordet subit, che quei sei ün nom engiadinès <lb/>
… e se resolvet da visitar quest stabiliment cun la prima buna occasiun. 5 <lb/>
Intgüns dis plü tard, essend da libertad per qualche uras, el jet nel nomnau <lb/>
caffé Andri, se mettet in davos üna meisa e faget portar üna tassa mocca <lb/>
e comenzet ün discurs cun il giuven, il qual gli servit il caffé. Accorschend <lb/>
Gianin, che il giuven non discurreva amò l' italian cün la facilitad dels <lb/>
Italians, el il demandet, sche el sei dad ün' autra terra. Il giuven gli res- 10 <lb/>
pondet, che el sei ün Grischun et arrivau a Modena pür avant treis meins. <lb/>
Gianin respondet, che er el sei ün Grischun e comenzet a favellar romansch <lb/>
cun il giuven servient, il qual haveva nom Vital. Ils dus giuvens se conversettan <lb/>
… üna pezza insembel e daventettan amitgs. Vital comunichet a <lb/>
Gianin, che il signur Andri, il patrun e proprietari del caffé, sei siu barba; 15 <lb/>
el sei d' Ardez e discurri er bugen romansch. Intrand signur Andri ün <lb/>
moment plü tard nel local, Vital presentet il Gianin [p. 229] al barba, e <lb/>
quel musset ün grand plascher, da saver beneventar ün compatriot in sia <lb/>
casa. El se mettet a meisa sper ils dus giuvens e se converset cun Gianin <lb/>
e s' informet de sia occupaziun. Gianin gli raquintet d'inunder el sei, tgei 20 <lb/>
el hagi fatg fin ussa e che el hagi cattau qua a Modena ün fitg bun serveç. <lb/>
… El gli relatet er l' imbrugl, nel qual el da present se recatti, perquei <lb/>
che el non sappi scriver a sia cara mamma. <lb/>
Signur Andri s' offerit da scriver la charta per Gianin e quest' ultim <lb/>
relatet, tgei el dovei scriver. L' auter di Gianin podet vegnir nel caffé 25 <lb/>
per la charta. Sigr. Andri leget la charta a Gianin, e quei era contentissim <lb/>
cun quei che era scrit. El ingraziet cauldamein al signur Andri per quest <lb/>
serveç e spedit allura subit la charta. Ma el sentiva ussa fitg la mancanza <lb/>
da non saver scriver, e zieva haver reflectau la caussa, el pigliet la resoluziun, <lb/>
… d' imprender l' art der scriver. Alla resoluziun sequitet er subit 30 <lb/>
l' exsecuziun de quest plan. Gianin compret papir, pennas et ün tgalamar <lb/>
e comenzet a designar singulas literas e tandem exemplars de scritturas. <lb/>
El sentit però, che be copiaturas non seien sufficientas per saver scriver <lb/>
indretg; el voleva er imprender a componer et a metter per scrit quei che <lb/>
el sez pensava; ma in quest rapport el era amò debel, et el se resolvet, 35 <lb/>
da prender lecziuns privatas, per imprender da scriver indretg. El cattet <lb/>
ün vegl magister, il quei gli det quellas leeziuns per üna bagatella, e <lb/>
Gianin impundet tota diligenza per arrivar a siu scopo, il che gli reussit. <lb/>
Cur el zieva ün mez ann scrivet per la seconda gada a sia mamma, era <lb/>
el habel, da sez componer e scriver la charta, e quei l' allegret e stimulet 40 </body> </text></TEI>