Band: X

Seite: 719 Zur Bandauswahl

In Band X liegen die Seitenzahlen zwischen I und 777.
Kinderspiele 719
magnen d' en mang. Igls unfants digls sogns vignen mes de mang dretg
e chels da tschel de mang saniester e vign clamo parveis de mang dretg
ed unfiern de mang seniester.
32. Igl rentg.
Igls unfants sadaten igls mangs legn loter e fon en rentg. Dus 5
staten or. Chels dus coren egn d' en mang e loter de loter mang, e chel
tgi reiva igl amprein se, dat aint agl dies ad egn digl rentg. Alloura
sto chel neir or e corar anturn e uschei anavant tochen tg' igl rentg è fito.
33. Vanar.
Igls unfants sesen giu e dus oters sadaten igls mangs legn loter e 10
vonan se per mintgin schont: „Pluigls e pelischs giu' gl unfiern“ oder: „reis
e castognas ainten parveis.“
34. La tgapitscha digl uestg.
A mintg' unfant vign do ena calocr, p. ex. egn ò cotschen, loter
blo etc. Egn cloma alloura se: „La tgapitscha digl uestg è cotschna.“ Sen 15
chegl stol chella oder chel della calocr cotschna esser pront da rasponder
e clamar se en' otra calocr, p. e. „cotschen e betg alv“, e sen chegl lez:
„Alv e betg la calocr della tgapitscha digl uestg“ oder „alv e betg verd“
ed uschei anavant. Chel tgi è betg pront de rasponder, ò de dar ensatge
ad impegn, faziel oder bursa, oder tge tgi lò. Chel tgi tignia avant mang 20
igls impegns, cloma alloura se, cura tgi calan da giuir: „Tgi, tgi ò chegl
tgi vign or chest eda, ò de cantar ena canzung — de dar en gival — de far
schiglio ensatge“, segond scu vign concludia da tots. Siva tgi lò fatg igl
givischia, survign el igl sies urden puspe.
35. Las calocrs. 25
Chel gi vo tiers sumigliant agl sur numno. I vign mess aint a
mintg' unfant calocrs pi grev pussebel d' angivinar p. e. la calocr della
rassa de Nossadoña, la calocr digl mantel, dellas pantofflas etc. En unfant
è alloura Nussigner, egn igl diavel, e chel tgi ò mèss aint las calocrs
varda siva e dat ve igls unfants a chel tgi angivigna. Nussigner p. e. vign 30
e dumonda: „Ghiling, ghiling, ghiloribus“. Chel tgi varda siva rasponda:
„Mita strauss, tge calocr?“ Nussigner: „La calocr digl mantel de S. Gisep.“
Loter rasponda: „Vo davent“, schi lò betg angivino; schi lò angivino, pòl
piglir igl unfant cun el. Siva vignel igl diavel (chel tal meta se cornas)
e dumonda igl madem. Òl betg angivino, vignigl raspondia: „Vò per tias 35
fatg, te“, schiglio survignel igl unfant. Igl gaudium è alloura chel de
vurdar, cal tgi ò gudagnea pi blers unfants, Nussigner oder igl diavel.
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> Kinderspiele 719 <lb/>
magnen d' en mang. Igls unfants digls sogns vignen mes de mang dretg <lb/>
e chels da tschel de mang saniester e vign clamo parveis de mang dretg <lb/>
ed unfiern de mang seniester. <lb/>
32. Igl rentg. <lb/>
Igls unfants sadaten igls mangs legn loter e fon en rentg. Dus 5 <lb/>
staten or. Chels dus coren egn d' en mang e loter de loter mang, e chel <lb/>
tgi reiva igl amprein se, dat aint agl dies ad egn digl rentg. Alloura <lb/>
sto chel neir or e corar anturn e uschei anavant tochen tg' igl rentg è fito. <lb/>
33. Vanar. <lb/>
Igls unfants sesen giu e dus oters sadaten igls mangs legn loter e 10 <lb/>
vonan se per mintgin schont: „Pluigls e pelischs giu' gl unfiern“ oder: „reis <lb/>
e castognas ainten parveis.“ <lb/>
34. La tgapitscha digl uestg. <lb/>
A mintg' unfant vign do ena calocr, p. ex. egn ò cotschen, loter <lb/>
blo etc. Egn cloma alloura se: „La tgapitscha digl uestg è cotschna.“ Sen 15 <lb/>
chegl stol chella oder chel della calocr cotschna esser pront da rasponder <lb/>
e clamar se en' otra calocr, p. e. „cotschen e betg alv“, e sen chegl lez: <lb/>
„Alv e betg la calocr della tgapitscha digl uestg“ oder „alv e betg verd“ <lb/>
ed uschei anavant. Chel tgi è betg pront de rasponder, ò de dar ensatge <lb/>
ad impegn, faziel oder bursa, oder tge tgi lò. Chel tgi tignia avant mang 20 <lb/>
igls impegns, cloma alloura se, cura tgi calan da giuir: „Tgi, tgi ò chegl <lb/>
tgi vign or chest eda, ò de cantar ena canzung — de dar en gival — de far <lb/>
schiglio ensatge“, segond scu vign concludia da tots. Siva tgi lò fatg igl <lb/>
givischia, survign el igl sies urden puspe. <lb/>
35. Las calocrs. 25 <lb/>
Chel gi vo tiers sumigliant agl sur numno. I vign mess aint a <lb/>
mintg' unfant calocrs pi grev pussebel d' angivinar p. e. la calocr della <lb/>
rassa de Nossadoña, la calocr digl mantel, dellas pantofflas etc. En unfant <lb/>
è alloura Nussigner, egn igl diavel, e chel tgi ò mèss aint las calocrs <lb/>
varda siva e dat ve igls unfants a chel tgi angivigna. Nussigner p. e. vign 30 <lb/>
e dumonda: „Ghiling, ghiling, ghiloribus“. Chel tgi varda siva rasponda: <lb/>
„Mita strauss, tge calocr?“ Nussigner: „La calocr digl mantel de S. Gisep.“ <lb/>
Loter rasponda: „Vo davent“, schi lò betg angivino; schi lò angivino, pòl <lb/>
piglir igl unfant cun el. Siva vignel igl diavel (chel tal meta se cornas) <lb/>
e dumonda igl madem. Òl betg angivino, vignigl raspondia: „Vò per tias 35 <lb/>
fatg, te“, schiglio survignel igl unfant. Igl gaudium è alloura chel de <lb/>
vurdar, cal tgi ò gudagnea pi blers unfants, Nussigner oder igl diavel. </body> </text></TEI>