Band: X

Seite: 393 Zur Bandauswahl

In Band X liegen die Seitenzahlen zwischen I und 777.
Matheias Capeder Il farér cotschen
393
Dabot vo el ainten tgesa e sa sporscha alla patrunga da purtar se lena e
metter chella pulit an ploma. La patrunga è stada fitg cuntainta, e la
seira igl dat ella en per tgotschas anc bungas et en pang, tg' el ò purto
a tgesa. Uscheia s' anschigniva Beat da' s procurar lavour e pang, bod
cun culeir ansemen lena, bod cun culeir fraias ot omgias, cun purtar se
lena, cun scuar o cun eir e far otras comissiungs, talveisa tg' el na stueva
betg ple andirar fom, ni tschartger almosna. En' eda tg' el è sto en po
pi grond, è el ia an sarvetsch tar en Signour et è davento en brav om
stimo da totts. Lo ancunter ò Albin gio igl sagond de betg purto ple
lena agl patrung, tg' igl veva do la marenda; igl culeir ansemen lena era
per el mengia stantous, et igl eir per las [p. 122] portas pareva ad el pi
cumadevel. Perchegl è el adegna rasto en marschung, e cur tg' el è sto
carschia è el mort da misergia.
La lavour dat pang et onour.
MATHEIAS CAPEDER.
Il farér cotschen *).
(Calender Romonsch Pigl on Basiast 1860 p. 37 — 40.)
A Surava viveva avant taimp en farér numno gliunsch anturn angal
igl farér cotschen. Quel menava ligier e franc igl sies bung martel; el
n' era betg sulettamantg conoschaint per en famous mestar aintigl sies
mastier, el pussedeva er bunas conoschenschas scu docter de tgavals. Parquegl
… na mantgev' ad el mai lavour. Avant la si fuschigna stavan tgers
par tg' el el metta igl davos mang londerve, aintdavains schaschevan, stavan
e pendevan gaffens de tottas schorts, tg' el veva fatg de nov u cumado;
da gliunsch notiers niva meno tgavals ad anferar u a stgampentar dad
enqualtgi mal. En affar promoviva l' oter; tott igl de or rebattiva la massa
las freidas digl fatschento martel. Mintga posta e mintga viandant se
fermava gugent tar igl viscal farèr, tgi fascheva passar igl taimp cugl sies
monter discurs, cun legras canzungs, cun quintar enqual bel' istorgia u deir
se badojas e far spass.
Co vign er en de en legar cumpagn ed arreiva la fuschigna digl
farér cotschen, n[ou]a tg' el ho pi bot gia amprendia igl mastier e las isanzas
digls farérs. Turnond dagl ester na pudev' el betg eir co dalosve sainza
dar agl mestar en cordial saleit; tant de ple tgi gl' era en de tgod ed el
pudeva sperar de pussar or en po e se refrestger cun speisa e bevronda.
De bun amei ho 'l do igl mang agl sies mestar ed è sto [p. 38] de quel
*) Farér numnan ils de Sursès il fravi e fuschigna la fravi[a].
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> Matheias Capeder Il farér cotschen <lb/>
393 <lb/>
Dabot vo el ainten tgesa e sa sporscha alla patrunga da purtar se lena e <lb/>
metter chella pulit an ploma. La patrunga è stada fitg cuntainta, e la <lb/>
seira igl dat ella en per tgotschas anc bungas et en pang, tg' el ò purto <lb/>
a tgesa. Uscheia s' anschigniva Beat da' s procurar lavour e pang, bod <lb/>
cun culeir ansemen lena, bod cun culeir fraias ot omgias, cun purtar se <lb/>
lena, cun scuar o cun eir e far otras comissiungs, talveisa tg' el na stueva <lb/>
betg ple andirar fom, ni tschartger almosna. En' eda tg' el è sto en po <lb/>
pi grond, è el ia an sarvetsch tar en Signour et è davento en brav om <lb/>
stimo da totts. Lo ancunter ò Albin gio igl sagond de betg purto ple <lb/>
lena agl patrung, tg' igl veva do la marenda; igl culeir ansemen lena era <lb/>
per el mengia stantous, et igl eir per las [p. 122] portas pareva ad el pi <lb/>
cumadevel. Perchegl è el adegna rasto en marschung, e cur tg' el è sto <lb/>
carschia è el mort da misergia. <lb/>
La lavour dat pang et onour. <lb/>
MATHEIAS CAPEDER. <lb/>
Il farér cotschen *). <lb/>
(Calender Romonsch Pigl on Basiast 1860 p. 37 — 40.) <lb/>
A Surava viveva avant taimp en farér numno gliunsch anturn angal <lb/>
igl farér cotschen. Quel menava ligier e franc igl sies bung martel; el <lb/>
n' era betg sulettamantg conoschaint per en famous mestar aintigl sies <lb/>
mastier, el pussedeva er bunas conoschenschas scu docter de tgavals. Parquegl <lb/>
… na mantgev' ad el mai lavour. Avant la si fuschigna stavan tgers <lb/>
par tg' el el metta igl davos mang londerve, aintdavains schaschevan, stavan <lb/>
e pendevan gaffens de tottas schorts, tg' el veva fatg de nov u cumado; <lb/>
da gliunsch notiers niva meno tgavals ad anferar u a stgampentar dad <lb/>
enqualtgi mal. En affar promoviva l' oter; tott igl de or rebattiva la massa <lb/>
las freidas digl fatschento martel. Mintga posta e mintga viandant se <lb/>
fermava gugent tar igl viscal farèr, tgi fascheva passar igl taimp cugl sies <lb/>
monter discurs, cun legras canzungs, cun quintar enqual bel' istorgia u deir <lb/>
se badojas e far spass. <lb/>
Co vign er en de en legar cumpagn ed arreiva la fuschigna digl <lb/>
farér cotschen, n[ou]a tg' el ho pi bot gia amprendia igl mastier e las isanzas <lb/>
digls farérs. Turnond dagl ester na pudev' el betg eir co dalosve sainza <lb/>
dar agl mestar en cordial saleit; tant de ple tgi gl' era en de tgod ed el <lb/>
pudeva sperar de pussar or en po e se refrestger cun speisa e bevronda. <lb/>
De bun amei ho 'l do igl mang agl sies mestar ed è sto [p. 38] de quel <lb/>
*) Farér numnan ils de Sursès il fravi e fuschigna la fravi[a]. </body> </text></TEI>