<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 912 Gion Antoni Bühler <lb/>
scriver: hum, human, haver, hereditad, hospitalitad, … humid, Helvezia, <lb/>
… honest, honur, stante che be paucs scribents moderns, imitand <lb/>
l' italian, ommettan in quests plaids il h; per inconter ün po scriver: <lb/>
ostier, osteria u ostria, oz, ier senza essend questa maniera da <lb/>
5 scriver quests plaids gia quasi generala. <lb/>
Per completar la survista dellas diversitads tranter nos dialects, [p. 55] ün <lb/>
sa er far menziun dellas paucas metathèsas u metàthesis, las qualas ün <lb/>
catta qua e là nels singuls dialects. Nels dialects cisalpins, principalmein <lb/>
nels rhenans, ün disch p.e. sgartar, sgarsar, scarvon, curdar, sgarschur, <lb/>
10 … tarmetter etc. fratant che ils dialects engiadinès non fan metathèsa <lb/>
in quels, ils pronunciand: … sgratar, sgrasar, scrivan, crodar, sgrischur, <lb/>
trametter; … per inconter han ils Engiadinès intgünas autras metathèsas, las <lb/>
qualas mauncan als dialects cisalpins e rhenans, sco p. e. alvar, arçeiver, <lb/>
aldar, aldüm etc ils quals nus auters al Rhein pronunciein: … levar reçeiver <lb/>
15 u reçever, ledar u ladar, ledüm u ladüm u ladem u ladim etc. <lb/>
Ün catta be paucas similas metathèsas in noss dialects, e seran quellas <lb/>
er negün impediment all' uniun de medems. <lb/>
Er singuls plaids romanschs mussan üna granda variaziun nels divers <lb/>
dialects, sco p. e intgüns pronoms personals, ils quals ün catta nellas sequentas <lb/>
20 formas: jeu, jau, jou (je), eu, eug, geu (scheu), eau, ev, ea, ia, <lb/>
iu, i; tü, ti, te, tei, toi; nus, nous, neus, nocs, nucs, no; vus, <lb/>
vous, veus, vocs, vucs, vo etc. Er singuls substantivs mussan remarcablas <lb/>
varietads, sco p.e. il plaid: emda, emma, emna, jamna, jamma, <lb/>
eivna etc. Ma tot quellas bagatellas sun facilmein da superar, sche ün <lb/>
25 ha üna gada la buna voluntad, da far fin alla confusiun. <lb/>
Ils pronoms enclitics, v. d. ils pronoms personals al dativ et accusativ, <lb/>
ils quals sco objects della proposiziun sun prefixs u anteposts al verb objectiv, <lb/>
… sun da cattar nell' itêra literatura veglia, se han però pers per la <lb/>
granda part nels dialects moderns della Surselva et in auters dialects <lb/>
30 rhenans; returnand però plaun a plaun alla literatura veglia, ün po facilmein <lb/>
… cattar ün' uniun per quels, cumbein che existevan gia nel romansch <lb/>
vegl in quest rapport intgüna diversitad. Jeu non pos oz intrar in questa <lb/>
materia, per non stover dar al referat üna extensiun memia granda. La discussiun <lb/>
… sur questa materia ün sa unir cun quella sur la conjugaziun del verb. <lb/>
35 Qua eis er il löc da far, almeins curtamein, menziun della diversa <lb/>
forma externa tranter ils dialects cisalpins et ils transalpins, nempe dell' <lb/>
orthographia. L' orthographia stat in negüns dialects giust sün fermas <lb/>
cambas, e varieschan forsa ils scribents dels medems dialects in lur maniera <lb/>
da scriver plü tranter els, che quei che Engiadina variescha dalla Surselva. <lb/>
40 Divers [p. 56] veramein ün scriva be la prima modificaziun del c, la quala </body> </text></TEI>