Band: X

Seite: 278 Zur Bandauswahl

In Band X liegen die Seitenzahlen zwischen I und 777.
278 Starteett deing ludevell meatz Cumeing Vatz, Stirvia, e Mott
tge vegnissen â sêmiridaar, degien varteêt dê quests nôss schantôs puintgs
esser ûblyeâdas loûr unfancts maschtgiêlls oder femnas ainten lâ nossâ
veira Catholica Romana Apostolica Cardienscha quells dê treer = sê ê ainten
quella ells instrûeir ê schi dêss ilg Câss tge segia ainten cûârt oder lung
[p. 171] taimp, tge vegnyss alla g = lieisch â vegneir tge dê quells, oder
tge ainten lâ nôssa veira Romana Apostolica Cardienscha instruyâss ê
mûssoos fussen, ê ainten lâ nôssa veira Cardienscha beitg volessen ûbadeir,
sonder volessen esser cûnembers dâ dênna otra foza secta, quells tâls unfancts
degien sumglianctamaintg dilgs lôur dreitgs dê Cumeing ê vischinadi esser
privoos, ciô hê aintên ilg nôss Cumeing, ê quells hâveir pears dê scû soûra
davart ilg miridar vegn deitg.
Per ilg teartz; eilg eara ordino ê unanimiter piglia = sê, tge curtge
dâss ilg Câss /: tge quell grond Dia viglia ampô tôtts de queilg pertgiraar :/
tge segia alloura ainten cuârt, oder lûng taimp, tge ansachôura ênna carscheida
… ê cûmplaneida parsunga, tgê la sêgia dâ tge vigliadettna tge esser
sâ viglia [p. 172] ê dâ tge standt tge ella segia, oder may esser pûdêss,
lâ qualla schôn oder ansachouras eing lûng taimp câthôlica dê esser hâvêss
sêmussôo ê fuss stâda ê alloura dê quella veira Catholica Romana Apostolica
ê Sulêtta Salvanta Cardienscha crûdass, ê âllôura ênna foza Cardienscha e
secta vegniss â pigliêarsê ê suandaar quella, oder quellas tallas parsungas,
… tge segia maschtgiells oder femnas degien eara dâ loûr davent dilgs
dreitgs ê vischinâdi dilg Cumeing ilgs quals ellas hoññ ainten nôss Cumeing
esser privadas ê hâveir peârs.
Quarto eilg eara ordinô ê unanimiter piglia = sê tge dônt ilg câss,
tge eing dilgs nôss cunvaschings, tge segia ainten cuârt, ôder lûng taimp
laschêss eing oder plêess dilgs sias unfancts bâtâgiear tras eing dê fôza
dutreingnia, tge [p. 173] quell segia dâ tge secta, tge esser sê viglia, oder
dâ tge foza Cardienscha, tge ell esser pudeass; quell oder quellas talas
parsungas degien sainsa gratztgia âilg Cûmeing per mintgia gieada tge
vignissen queilg â faar 20 carungas esser crudadas.
Quinto. Riservêscha eara ê sasetzi eing hônorevell Cumeing, tge sche
vegniss â daar ilg câss, ainten cuart nerr lung taimp, tge ansatgi dilgs
nôss cûnvaschings â quests piglieas = se puintgs vegniss â encunter faar ê
beitg ûbâdeir vôlêss, quell oder quellas tâllas parsungas pliannavanct dâ
struffagiêar âdegnia, â tenour dê scû quella nerr quellas ancunter sê metten.
Finis. … … … …
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 278 Starteett deing ludevell meatz Cumeing Vatz, Stirvia, e Mott <lb/>
tge vegnissen â sêmiridaar, degien varteêt dê quests nôss schantôs puintgs <lb/>
esser ûblyeâdas loûr unfancts maschtgiêlls oder femnas ainten lâ nossâ <lb/>
veira Catholica Romana Apostolica Cardienscha quells dê treer = sê ê ainten <lb/>
quella ells instrûeir ê schi dêss ilg Câss tge segia ainten cûârt oder lung <lb/>
[p. 171] taimp, tge vegnyss alla g = lieisch â vegneir tge dê quells, oder <lb/>
tge ainten lâ nôssa veira Romana Apostolica Cardienscha instruyâss ê <lb/>
mûssoos fussen, ê ainten lâ nôssa veira Cardienscha beitg volessen ûbadeir, <lb/>
sonder volessen esser cûnembers dâ dênna otra foza secta, quells tâls unfancts <lb/>
degien sumglianctamaintg dilgs lôur dreitgs dê Cumeing ê vischinadi esser <lb/>
privoos, ciô hê aintên ilg nôss Cumeing, ê quells hâveir pears dê scû soûra <lb/>
davart ilg miridar vegn deitg. <lb/>
Per ilg teartz; eilg eara ordino ê unanimiter piglia = sê, tge curtge <lb/>
dâss ilg Câss /: tge quell grond Dia viglia ampô tôtts de queilg pertgiraar :/ <lb/>
tge segia alloura ainten cuârt, oder lûng taimp, tge ansachôura ênna carscheida <lb/>
… ê cûmplaneida parsunga, tgê la sêgia dâ tge vigliadettna tge esser <lb/>
sâ viglia [p. 172] ê dâ tge standt tge ella segia, oder may esser pûdêss, <lb/>
lâ qualla schôn oder ansachouras eing lûng taimp câthôlica dê esser hâvêss <lb/>
sêmussôo ê fuss stâda ê alloura dê quella veira Catholica Romana Apostolica <lb/>
ê Sulêtta Salvanta Cardienscha crûdass, ê âllôura ênna foza Cardienscha e <lb/>
secta vegniss â pigliêarsê ê suandaar quella, oder quellas tallas parsungas, <lb/>
… tge segia maschtgiells oder femnas degien eara dâ loûr davent dilgs <lb/>
dreitgs ê vischinâdi dilg Cumeing ilgs quals ellas hoññ ainten nôss Cumeing <lb/>
esser privadas ê hâveir peârs. <lb/>
Quarto eilg eara ordinô ê unanimiter piglia = sê tge dônt ilg câss, <lb/>
tge eing dilgs nôss cunvaschings, tge segia ainten cuârt, ôder lûng taimp <lb/>
laschêss eing oder plêess dilgs sias unfancts bâtâgiear tras eing dê fôza <lb/>
dutreingnia, tge [p. 173] quell segia dâ tge secta, tge esser sê viglia, oder <lb/>
dâ tge foza Cardienscha, tge ell esser pudeass; quell oder quellas talas <lb/>
parsungas degien sainsa gratztgia âilg Cûmeing per mintgia gieada tge <lb/>
vignissen queilg â faar 20 carungas esser crudadas. <lb/>
Quinto. Riservêscha eara ê sasetzi eing hônorevell Cumeing, tge sche <lb/>
vegniss â daar ilg câss, ainten cuart nerr lung taimp, tge ansatgi dilgs <lb/>
nôss cûnvaschings â quests piglieas = se puintgs vegniss â encunter faar ê <lb/>
beitg ûbâdeir vôlêss, quell oder quellas tâllas parsungas pliannavanct dâ <lb/>
struffagiêar âdegnia, â tenour dê scû quella nerr quellas ancunter sê metten. <lb/>
Finis. … … … … </body> </text></TEI>