Una canzun(s) chel Prædicant da Ilantz à fatta 187
XVII.
Nus vein ounch pli migionza
65 A lgeut zund dampurtonza:
Bern, Pasel a Turig
Statten tiers, jou gig.
XVIII.
[f. 4a] jlg plaid da Deus tengian char
A lain quell bucca Cassar,
70 Schi gic sco ei stad Turig,
Vurzs stat er, jou gicg.
XIX.
Ilg plaid da Deus pardagar
En Vurzs ston els laschar;
par quei ils dolla ilg cor,
75 Ch' els assan buc samover.
XX.
Schar Cantar mesa lein,
Nagut maruelgias vein;
Cõtan adin Cantar,
Nagut ils lein dustar.
XXI.
80 [fol. 4b] lur puinc ent' ilg cor
datten
ad els, chei lou rabatten;
Scha els vulten buc calar,
Nus lein er buc dustar.
XXII.
Mireit, els suna scela!
85 Mireit sut la rassa en quella!
quei dei bucca davanttar,
Nus lein er buc mirar.
XXIII.
Ilg prer ei vid ilg altar,
Antscheiua lou puplar;
90 [fol. 5a] Ei dat lou bear schamer,
fimient ston els ha(n)uer.
XXIV.
un Cudisch ha el lau
A loga vi a nou;
quou dad bea da lugar
95 Ancunter Tschiel Mitar.
[f. 2a]
UNA CANZUN(S)
chel Prædicant da Ilantz à fatta, cur chel à survanjeu üna bella spusa.
(Ineditum nach Ms. Ca.)
I.
Mieu cor salegra,
Mia liunga conta,
Mieu spirt angranzia
Nos Dieu lou sii.
II.
5 Üna bella spusa,
Parderta, prusa,
Da bunna casa
A el dou à mi.
Anmerkung. Die Korrekturen sind von der Hand des Kopisten selbst, es
ist nämlich korrigirt: (im Titel) canzuns aus canzons; üna aus nüna; (im Text)
vor Poma ist meila (22), vor scünare ist st (39) vor latezzia ist po (42) gestrichen.
… Die Abschrift stammt von einem ladinischen Kopisten, welcher Umstand
… das Vorkommen einiger Ladinismen in dem sonst rein surselvischen Liede
erklärt. — Die Interpunction ist vom Herausgeber vervollständigt.
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> Una canzun(s) chel Prædicant da Ilantz à fatta 187 <lb/>
XVII. <lb/>
Nus vein ounch pli migionza <lb/>
65 A lgeut zund dampurtonza: <lb/>
Bern, Pasel a Turig <lb/>
Statten tiers, jou gig. <lb/>
XVIII. <lb/>
[f. 4a] jlg plaid da Deus tengian char <lb/>
A lain quell bucca Cassar, <lb/>
70 Schi gic sco ei stad Turig, <lb/>
Vurzs stat er, jou gicg. <lb/>
XIX. <lb/>
Ilg plaid da Deus pardagar <lb/>
En Vurzs ston els laschar; <lb/>
par quei ils dolla ilg cor, <lb/>
75 Ch' els assan buc samover. <lb/>
XX. <lb/>
Schar Cantar mesa lein, <lb/>
Nagut maruelgias vein; <lb/>
Cõtan adin Cantar, <lb/>
Nagut ils lein dustar. <lb/>
XXI. <lb/>
80 [fol. 4b] lur puinc ent' ilg cor <lb/>
datten <lb/>
ad els, chei lou rabatten; <lb/>
Scha els vulten buc calar, <lb/>
Nus lein er buc dustar. <lb/>
XXII. <lb/>
Mireit, els suna scela! <lb/>
85 Mireit sut la rassa en quella! <lb/>
quei dei bucca davanttar, <lb/>
Nus lein er buc mirar. <lb/>
XXIII. <lb/>
Ilg prer ei vid ilg altar, <lb/>
Antscheiua lou puplar; <lb/>
90 [fol. 5a] Ei dat lou bear schamer, <lb/>
fimient ston els ha(n)uer. <lb/>
XXIV. <lb/>
un Cudisch ha el lau <lb/>
A loga vi a nou; <lb/>
quou dad bea da lugar <lb/>
95 Ancunter Tschiel Mitar. <lb/>
[f. 2a] <lb/>
UNA CANZUN(S) <lb/>
chel Prædicant da Ilantz à fatta, cur chel à survanjeu üna bella spusa. <lb/>
(Ineditum nach Ms. Ca.) <lb/>
I. <lb/>
Mieu cor salegra, <lb/>
Mia liunga conta, <lb/>
Mieu spirt angranzia <lb/>
Nos Dieu lou sii. <lb/>
II. <lb/>
5 Üna bella spusa, <lb/>
Parderta, prusa, <lb/>
Da bunna casa <lb/>
A el dou à mi. <lb/>
Anmerkung. Die Korrekturen sind von der Hand des Kopisten selbst, es <lb/>
ist nämlich korrigirt: (im Titel) canzuns aus canzons; üna aus nüna; (im Text) <lb/>
vor Poma ist meila (22), vor scünare ist st (39) vor latezzia ist po (42) gestrichen. <lb/>
… Die Abschrift stammt von einem ladinischen Kopisten, welcher Umstand <lb/>
… das Vorkommen einiger Ladinismen in dem sonst rein surselvischen Liede <lb/>
erklärt. — Die Interpunction ist vom Herausgeber vervollständigt. </body> </text></TEI>