126
Cudisch de Canzuns
Soing Placi nuotta tementaus,
Giud sia tirannia:
95 Rign' el Tiraun murt sees puccaus
E gronda malgiustia.
Quei stausch agli Tiraun giu 'l' cor,
Pò buc zuppar la gritta:
Vult ver soing Placi lunsch sur Mar,
100 Ne prender agli la vita.
Tier quei han el ounc endridau,
Las femnas, e moronzas:
E sin soing Placi vilentau,
Suenter lur isonzas.
105 De lur' ennou enquir' el cò,
El quei Schuldau scavazi:
Sees serviturs termet' el òr,
Fient mazar soing Placi.
Ils serviturs fan quei bugient,
110 Ei cuorren prest suenter,
[p. 72] Sco stumentùs Liuns fient,
Che han la fom el Venter.
Ei ciaffen el, schent: Ti Poltrùn,
Tgei dovras ti possonza?
115 De stroffegiar nies bien Patrùn,
In Vm de buna manonza?
Ussa tei vein nus engartau,
Negin vegn tei nus prender:
Dai nou bein prest à nus tiu Tgiau,
120 En milli tocs lein fender.
Soing Placi per amur de Dieus,
Siu zart Culiez scuviera:
Per la iustîa paregiaus,
La mort vugient surfiera.
125 O Dieus, gi el: Perdun' à quels,
Lur fel, è gronda gritta:
Ch' ei han sin mei: Iau rog per els;
E dai ad els la vita.
Schẽt quei, hà el porschiu siu
tgiau,
130 Et hà reciert la frida:
[p. 73] Si' olma, havent negin puccau,
Cun gloria en Ciel ei ida.
Ils Aungels vegnen giù de Ciel,
Cun palmas, è cun crunas:
135 Che Christus ha termess tier el
Pagont las ovras bunas.
Tedlei pò tier, tgei iau vi gi
A vus ò char fideivels:
Siu Tgiau de Tiarra prend el si
140 E stat sin peis stateivels.
Vesent quei tut ils serviturs,
Prest fugien els navenda:
Tir il Tiraun cun bia schnavurs,
E resden quei cun temma.
145 Soing Placi quel va vinavond,
Siu Tgiau sin maun portava:
En leza via entupont,
Ina che pons lavava.
De quella el in piez rogont,
150 [p. 74] Hà mess siu tgiau si sura.
E fá viadi plinavont,
Valsent d' in miez quart ura.
Quei Piez han ei ounc oz el gi,
En Claustra von numnada:
155 La pli part de quei scazi bi,
Ounc uss' ei saunganada.
Tier quei hà el onc Deus hondrau,
Cur ch' el cul' tgiau vigneva,
Han tuts els sens de sez tuccau,
160 Che tut la gliaut vdeva.
Vdint il bien soing Sigisbert,
Tuccont els sens cun temma,
Hà el ladinameing zechiert,
Tgei munti quel' enzenna.
165 El và enconter val, e lau,
A siu giuvnal soing Plazi:
Soing Plazi dat agli siu tgiau,
Per in present, e scazi.
[p. 75] A soing Zipert van cauldameing,

170 Las larmas giu per vista:
Siu char giuvnal vont el vesent
Morir: ó caussa trista!
Soing Sigisbert cun pitradat,
Compogn' el en Baselgia:
175 Setiarra cun solemnitàt,
Vront sur fossa, el velgia.
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 126 <lb/>
Cudisch de Canzuns <lb/>
Soing Placi nuotta tementaus, <lb/>
Giud sia tirannia: <lb/>
95 Rign' el Tiraun murt sees puccaus <lb/>
E gronda malgiustia. <lb/>
Quei stausch agli Tiraun giu 'l' cor, <lb/>
Pò buc zuppar la gritta: <lb/>
Vult ver soing Placi lunsch sur Mar, <lb/>
100 Ne prender agli la vita. <lb/>
Tier quei han el ounc endridau, <lb/>
Las femnas, e moronzas: <lb/>
E sin soing Placi vilentau, <lb/>
Suenter lur isonzas. <lb/>
105 De lur' ennou enquir' el cò, <lb/>
El quei Schuldau scavazi: <lb/>
Sees serviturs termet' el òr, <lb/>
Fient mazar soing Placi. <lb/>
Ils serviturs fan quei bugient, <lb/>
110 Ei cuorren prest suenter, <lb/>
[p. 72] Sco stumentùs Liuns fient, <lb/>
Che han la fom el Venter. <lb/>
Ei ciaffen el, schent: Ti Poltrùn, <lb/>
Tgei dovras ti possonza? <lb/>
115 De stroffegiar nies bien Patrùn, <lb/>
In Vm de buna manonza? <lb/>
Ussa tei vein nus engartau, <lb/>
Negin vegn tei nus prender: <lb/>
Dai nou bein prest à nus tiu Tgiau, <lb/>
120 En milli tocs lein fender. <lb/>
Soing Placi per amur de Dieus, <lb/>
Siu zart Culiez scuviera: <lb/>
Per la iustîa paregiaus, <lb/>
La mort vugient surfiera. <lb/>
125 O Dieus, gi el: Perdun' à quels, <lb/>
Lur fel, è gronda gritta: <lb/>
Ch' ei han sin mei: Iau rog per els; <lb/>
E dai ad els la vita. <lb/>
Schẽt quei, hà el porschiu siu <lb/>
tgiau, <lb/>
130 Et hà reciert la frida: <lb/>
[p. 73] Si' olma, havent negin puccau, <lb/>
Cun gloria en Ciel ei ida. <lb/>
Ils Aungels vegnen giù de Ciel, <lb/>
Cun palmas, è cun crunas: <lb/>
135 Che Christus ha termess tier el <lb/>
Pagont las ovras bunas. <lb/>
Tedlei pò tier, tgei iau vi gi <lb/>
A vus ò char fideivels: <lb/>
Siu Tgiau de Tiarra prend el si <lb/>
140 E stat sin peis stateivels. <lb/>
Vesent quei tut ils serviturs, <lb/>
Prest fugien els navenda: <lb/>
Tir il Tiraun cun bia schnavurs, <lb/>
E resden quei cun temma. <lb/>
145 Soing Placi quel va vinavond, <lb/>
Siu Tgiau sin maun portava: <lb/>
En leza via entupont, <lb/>
Ina che pons lavava. <lb/>
De quella el in piez rogont, <lb/>
150 [p. 74] Hà mess siu tgiau si sura. <lb/>
E fá viadi plinavont, <lb/>
Valsent d' in miez quart ura. <lb/>
Quei Piez han ei ounc oz el gi, <lb/>
En Claustra von numnada: <lb/>
155 La pli part de quei scazi bi, <lb/>
Ounc uss' ei saunganada. <lb/>
Tier quei hà el onc Deus hondrau, <lb/>
Cur ch' el cul' tgiau vigneva, <lb/>
Han tuts els sens de sez tuccau, <lb/>
160 Che tut la gliaut vdeva. <lb/>
Vdint il bien soing Sigisbert, <lb/>
Tuccont els sens cun temma, <lb/>
Hà el ladinameing zechiert, <lb/>
Tgei munti quel' enzenna. <lb/>
165 El và enconter val, e lau, <lb/>
A siu giuvnal soing Plazi: <lb/>
Soing Plazi dat agli siu tgiau, <lb/>
Per in present, e scazi. <lb/>
[p. 75] A soing Zipert van cauldameing, <lb/>
… <lb/>
170 Las larmas giu per vista: <lb/>
Siu char giuvnal vont el vesent <lb/>
Morir: ó caussa trista! <lb/>
Soing Sigisbert cun pitradat, <lb/>
Compogn' el en Baselgia: <lb/>
175 Setiarra cun solemnitàt, <lb/>
Vront sur fossa, el velgia. </body> </text></TEI>