<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> [Historias biblicas] 215 <lb/>
inova nel pajais chia el ans ha impromiss a nos babs. Pigliei eir con <lb/>
vus mia ossa.“ Quist al stovetni al imprometter. Et usche morit el con <lb/>
cretta sülla impromissiun da Dieu, dutsch et cosola. Innaumerablas larmas <lb/>
gnitan sponsch per el. Quà nel cavarida Joseph chiavai, chiars uffaunts, <lb/>
la resulaziun da viver prusamaing sco el, accio vus poderauat insecura 5 <lb/>
morar consola sco Joseph. <lb/>
[f. 35r] Dal nov Testament. <lb/>
I. Historia. <lb/>
Zacharias et Elisabeth. <lb/>
Sott la regenza del raj Herodes vivit in üna cittaeta nella muntognia 10 <lb/>
nella Judea un prus Sacerdot col nom Zacharias. Sia doña havet nom <lb/>
Elisabeth. Amenduoi eran taunter ün povel pechiaminus jüsts avant Dieu <lb/>
et senza defeto. Els havevan ingiün uffaunts. Quai fo per els un grond <lb/>
patimt. Els roetan sovent et da cor à Dieu per ün uffaunt. Ma lur <lb/>
oratiun paréva vauna. Amenduoi eran ossa ât in etá. Tott quai els sco 15 <lb/>
tottas ormas da minchia temp giavüschetan chi vivessan amo sulla terra <lb/>
era la naschenschia … del Raj divin. Ossa tuket darchiau la rodda a Zacharias <lb/>
da servir nel taimpel. Et viaget percio vers Jerusalem. Ils sacerdots <lb/>
pirtitan in quella jada lur fachiendas tras la büschgia taunter per. Quista <lb/>
tuchet a Zacharias non senza gnida nascosta da Dieu da uffrir nel sanctuari 20 <lb/>
ils anchiains. Zacharias jet vesti sacerdotal col turibul d' argent do il cor <lb/>
qual sepereschia l' intrata dal Sanctuari et jet pro l' alter. Schon s' dazet <lb/>
il füm in nüblas vers il Ciel. Il pôvel stet dadora et uret. Qua vezet <lb/>
intüna Zacharias [f. 35v] da vard dretta del Alter ün Aungel. Stramici <lb/>
tal surprendet. L' algual dischet amiaivelmg. Non ta temar Zacharias! 25 <lb/>
Tia oraziun eis exadida. Tia consorta Elisabeth servegnora ün figl, et <lb/>
quel dessach nomnar Johañes, schi blers gniraun da jübilar sur da sia <lb/>
naschenschia. Perchia el sara grond avant il Segner. Vin e fermas baibrondas <lb/>
… non baiberal. Schon avaunt la naschenschia gnira el impli dal <lb/>
spiert sonch. Blers Israelits convertiral avaunt il lur Dieu, schi nel spiert 30 <lb/>
e con la forza da Elias jara el avaunt il Segner, et al preparara ün sonch <lb/>
pövel. Zacharias restet da stramici quasi or sai. Chia el sur vegnia amo <lb/>
un figl quai tal quasi impossibel. Perchio dischet el col aunguel. Chi <lb/>
ma po quai comproar. Perchia Jau sun vegl, et mia doña eis at d' ettà. <lb/>
Launguel respondet: Jau sun Gabriel, qual stun avaunt il Thrun da Dieu. 35 <lb/>
Jau sun tramiss da Dieu per ta portar quista allegraivla noa et guarda <lb/>
ossa, pervia chia tü non m' hasch crajü meis pled, schi sarasch tü müt in <lb/>
fin di chi jera quist in efet. L' aungel schwanit et Zacharias restet müt. <lb/>
Il pövel spetet intaunt cora et non podetan chiapir, perchiai chia sta usche </body> </text></TEI>