<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> Alchiünas Bellas et Nüzaivlas Histoargias <lb/>
85 <lb/>
Cajus Caligula, ilquel eis sto pü sumgiaunt ad üna sgrischusa bes-chia, … <lb/>
u ad ün monstro, co ad ün hom. Quist ho fat sieu chiavagl Burgermaister <lb/>
da Roma, et ho commis tuots vicis, chi paun gnir manzunos. Alla davous <lb/>
eis el gnieu mazo das seis sudos. Et eis gnieu zieva el il V. Imperadur <lb/>
Claudius, ün hom grandêr, superbi, ma na dafat nosch, perchie chia el ho 5 <lb/>
fat bgierras chiosses moderadamaing et ventüraivlamaing, mo bgierras eir <lb/>
narras-chiamaing … et crudelmaing. Messalinam, sa prüma duonna, ho el fat <lb/>
murir insemmel cun Silio per causa da sa vitta spoarchia; pigliet alhura <lb/>
Agripinam et gnit tus-chianto … da quella. Et uschea gnit l' Imperi aint a <lb/>
maun al VI. Imperadur, chi eis sto Nero, ilquel eis sto ün dals pü 10 <lb/>
grands et sgrischus tirans, chi me hegian vivieu sur terra. Ils prüms 5 <lb/>
anns, chi' el gnit Imperadur a Roma, 's amussaiv' el [f. 77a] zuond bening <lb/>
et amiaivel, da tel soart chia, cura chi' el stuaiva suotascriver ad üna <lb/>
sentenzchia dalla moart incunter ünqualchiün, schi sulaiva el dir: O vules <lb/>
Dieu, chia nun saves ne lêr ne scriver. Ma bain bod zieva ho el cumanzo 15 <lb/>
seis sgrischus fatts et schlascheda vitta. Perchie el ho fat mazer tuottas <lb/>
duos sas duonnas: Octaviam et Poppeam Sabinam; el ho fat amazer seis <lb/>
frer Britannicum, sa mamma Lepidam et bgiers oters principels, taunt mas-chials <lb/>
… co femnas. Quist ho fat dechiapiter Paulum et crucifichier s. Petrum. <lb/>
Ne füt avuonda da que, chia el fet eir tus-chianter … seis padraster Claudium, 20 <lb/>
chi eira sto Imperadur aunz co el, seis magister Annæum Senecam, et <lb/>
oters. Cun seis magister fet el uschea. El il tramtet alchiüns servituors, <lb/>
chi l' dschessen, chi' el stues murir. Seneca eira be schanto à maisa cun <lb/>
sa duonna et mangiaiva. Cura chia sa duonna udit que, nun ho ella <lb/>
sullettamain vulieu lascher murir, ma fet taunt et aruet taunt, chia ella 25 <lb/>
pudes murir cun el, chia ella obtgnet alla davous quella grazchia. Co <lb/>
dalungia füttane à Seneca et a sa duonna avertas sü las avainas in la <lb/>
bratscha. Et siand chia Seneca eira [f. 77b] vêlg, megiar et flaivel, schi <lb/>
nun ho il saung vulieu cuorrer our. Co dimena 's ho el fat avrir eir <lb/>
las avainas dals peis, et siand chia neir alhura l' saung nun vulaiva currir, 30 <lb/>
ho el aruo a sieu fidel amich Statium, chi' el il des spoardscher no il <lb/>
tœssi, chi' el da lung temp havaiva pino, aciochia nun l' gnis pü lœng <lb/>
tormento. Quel ho el bavieu our, et neir quel nun vulaiva operer ünguotta. <lb/>
Alla davous eis Seneca ieu in ün bang, tres l' tanf et chialur dalquel <lb/>
l' arest dal saung eis currieu our da fat, chia el eis moart sainza üngiüna 35 <lb/>
dulur. Mo alla duonna da Seneca ho Nero fat cusir darchio las avainas, <lb/>
aciochia ella aunchia quista gieda restes in vitta et zieva pudes gnir <lb/>
turmanteda taunt pü fich. Pü inavaunt ho Nero in divers lougs fat <lb/>
chiatscher fœ à sia egna Patria, la cited da Roma, tres ilquel incendi la <lb/>
pü bella part dalla cited eis arsa. Et cura chia la flamma eira la pü 40 </body> </text></TEI>