474 ANDREA ROSIUS A PORTA.
Conversatiun tra ün Anvolt ed ün Stüdent nell' Engadina bassa sopra 'l Stylo
velg e nouf. [Stampà da B. Otto a Coira] 1793.
AVIS AL LECTUR.
5 Siand il sar Anvolt, meis ami, chi s' ingianna raramaing in sias conjecturas,
… es del maniamaint, (sco 's veza qui davo,) chia scha 'ls Sigrs.
Paurs udissen las raschuns allegadas in quista conversatiun, schi ch' els
pigliessen sü sainza fal il stylo nouf, e siand quist fuoss üna buna chaussa;
schi n' hai eug miss dalunga detta conversatiun per scrit, per ch' ella possa
10 gnir publichiada e leta. Col che giavüch ch' elle prodüa l' effet desiderà.
[p. 5] Anvolt. Benvenuto caro sar Stüdent; co pass' la? Vaivat
bain pussa oura da voss viadi?
Stüdtent. Bainissem; eud s' ingrazch! — ma s' disturbech forsa?
Vo eschet in lectura —
15 Anv. Bagatella! Eug guardeiva ün pa nel Calender Grand ch' eug
nün veiv' amo let.
Stüd. Eh bain! che disch el da bun?
Anv. Ezetuà quai ch' el disch davart la respectiva situatiun dellas
differentas potenzas dell' Europa, schi 'm para chia 'l reist nun vess merità
20 la stampa. In pê da zitar qualche bels exaimpels e dits morals dell' antiquità;
… o da far part da qualche nüzaivla inventiun; o da dar qualche bun
cossalg per ameliorar l' agricoltura; o almain da dir qualchaussa [p. 6] da
dalettaivel per render leiar: schi quintal nan historiettas sainza sal, chi nun
meriten niaunca d' esser lettas, amo main quintadas dopo.
25 Stüd. Co laivat, meis chiar sar Anvolt, chi vegnia qualchaussa da
scort, d' instructif our dell' Appenzel, ingio nun han niaunca gnü tant spiert
da tour sü 'l Stylo nouf, ingio staun stupidamaing attachiats al Stylo velg,
sco a la cradentscha dels Apostels!
Anv. Sar Stüdent! Sar Stüdent! Vo 'ns faivat ün cuort process.
30 Scha 'ls Appenzellers sun malscorts causa conservan il Stylo velg; schi che
eschen no d' Engadina bassa?
<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 474 ANDREA ROSIUS A PORTA. <lb/>
Conversatiun tra ün Anvolt ed ün Stüdent nell' Engadina bassa sopra 'l Stylo <lb/>
velg e nouf. [Stampà da B. Otto a Coira] 1793. <lb/>
AVIS AL LECTUR. <lb/>
5 Siand il sar Anvolt, meis ami, chi s' ingianna raramaing in sias conjecturas, <lb/>
… es del maniamaint, (sco 's veza qui davo,) chia scha 'ls Sigrs. <lb/>
Paurs udissen las raschuns allegadas in quista conversatiun, schi ch' els <lb/>
pigliessen sü sainza fal il stylo nouf, e siand quist fuoss üna buna chaussa; <lb/>
schi n' hai eug miss dalunga detta conversatiun per scrit, per ch' ella possa <lb/>
10 gnir publichiada e leta. Col che giavüch ch' elle prodüa l' effet desiderà. <lb/>
[p. 5] Anvolt. Benvenuto caro sar Stüdent; co pass' la? Vaivat <lb/>
bain pussa oura da voss viadi? <lb/>
Stüdtent. Bainissem; eud s' ingrazch! — ma s' disturbech forsa? <lb/>
Vo eschet in lectura — <lb/>
15 Anv. Bagatella! Eug guardeiva ün pa nel Calender Grand ch' eug <lb/>
nün veiv' amo let. <lb/>
Stüd. Eh bain! che disch el da bun? <lb/>
Anv. Ezetuà quai ch' el disch davart la respectiva situatiun dellas <lb/>
differentas potenzas dell' Europa, schi 'm para chia 'l reist nun vess merità <lb/>
20 la stampa. In pê da zitar qualche bels exaimpels e dits morals dell' antiquità; <lb/>
… o da far part da qualche nüzaivla inventiun; o da dar qualche bun <lb/>
cossalg per ameliorar l' agricoltura; o almain da dir qualchaussa [p. 6] da <lb/>
dalettaivel per render leiar: schi quintal nan historiettas sainza sal, chi nun <lb/>
meriten niaunca d' esser lettas, amo main quintadas dopo. <lb/>
25 Stüd. Co laivat, meis chiar sar Anvolt, chi vegnia qualchaussa da <lb/>
scort, d' instructif our dell' Appenzel, ingio nun han niaunca gnü tant spiert <lb/>
da tour sü 'l Stylo nouf, ingio staun stupidamaing attachiats al Stylo velg, <lb/>
sco a la cradentscha dels Apostels! <lb/>
Anv. Sar Stüdent! Sar Stüdent! Vo 'ns faivat ün cuort process. <lb/>
30 Scha 'ls Appenzellers sun malscorts causa conservan il Stylo velg; schi che <lb/>
eschen no d' Engadina bassa? </body> </text></TEI>