<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 86 Alchiünas Bellas et Nüzaivlas Histoargias <lb/>
granda, 's allegraiv' el, staiva legiar et dschaiva, chi' el vses huossa la <lb/>
seguonda Troja in fœ. Quist fœ eis sto zuond grand et sgrischus, et ho <lb/>
düro 6 dis et 6 noats [f. 74a] intêras, da soart chia sun ars et ardütts <lb/>
in cendra ls pü bels et pompus palazs et edificis, bgierra 1000 d' chiesas, <lb/>
5 bgieras flüras et imegnas et antiquiteds sun gnidas consumedas. Nero, <lb/>
per 's s-chiüser, … büttaiva la cuolpa da que incendi sün ils inozaints christiauns, <lb/>
… et peraque l' persequitet el d' üna maniera tella, chia eis horribel a 's <lb/>
impisser sulettamaing sün las painas et tormaints, à taschair da scriver <lb/>
qualchiossa da quellas vards. Alchiüns Christiauns faiv' el cusir in pels <lb/>
10 d' uors et otras bes-chias … grimmas et bütter avaunt ils chiauns, per chia <lb/>
gnissen sdra(zz)[tsch]os da quels; oters faiv' el crucifichier, oters arder viffs; <lb/>
ad oters faiv' el trer aint vestimaintas da tschaira, et ls faiva tachier sün <lb/>
ls chiantuns dallas giassas dalla cited, ls faiva der fœ, per chia servissen <lb/>
… in pe da chiandailas ad aquels chi passaiven inavaunt et inavous. <lb/>
15 Üna gieda fet quist chiaun da saung ir our ün tel cummand incunter <lb/>
ls Christiauns da quist contenuto: Chi chi 's do our per ün Christiaun, <lb/>
quel des dalungia sainza otra defaisa gnir cundanno et amazo taunt co ün <lb/>
inimich dalla humauna gieneratiun. [f. 74b]. Pü inavaunt 's ho quist <lb/>
Nero tgnieu uschea alla granda, chia el tuot sa vitta me nun ho trat aint <lb/>
20 üna vestimainta pü co duos giedas. Seis chiavals e müls haun tuots <lb/>
hagieu fers d' or et argient, et el me nun ho fat viedi main co cun <lb/>
1000 chiaroazzas. El ho pas-chio … cun araits fattas d' or et s-chiarlatta; … el <lb/>
ho fat fer operas et comœdias, sün lasquelas gnivan mnos sün il theatrum <lb/>
u palco meers et leichs, in ilsquels eiran ballenas. Cun quist esser ho el <lb/>
25 schfat tuot seis thesoris et ils thesoris dal Imperi romaun, chia zieva al <lb/>
vanzaiva poch. Haviand dimena lœng tumultuo et aregno a Roma, l' ho <lb/>
l' cussalg da Roma vulieu strangler, mo el 's ho mazo svessa cun la speda <lb/>
da sieu egien famalg, chi' el havaiva nomma 23 anns. Ma l' ira da Dieu <lb/>
nun füt aunchia abonieda per la granda tirannia dagl grim liun, sco <lb/>
30 chia Paulus l' anomna, ma ls tramatet dalungia zieva la pesta, laquela <lb/>
pigliet davent 300000 citadins Romauns. Pü inavaunt ls muantet Dieu <lb/>
sü zieva la moart da Nero üna sanguinusa guerra civila, in laquela <lb/>
muritten eir ün grand number d' Romauns [f. 75a]. Perchie dad' ün medem <lb/>
temp fütten elets 3 imperaduors: Sulpicius Galba in Spagna, Vitellius in <lb/>
35 Terra tudais-chia … et Flavius Vespasianus in Syria. Sulpicius Galba, siand <lb/>
gnieu da Spagna à Roma füt amazo da Salvio Otto, et uschea 's fet quist <lb/>
Otto imperadur, et giet per cumbatter incunter Vitellium, ilquel turnaiva <lb/>
dalla Terra tudais-cha … à Roma, cun sia armeda. Ma haviand pers 4 battaglias <lb/>
… incunter ls chiapitaunis da Vitelly, 's mazet el svessa cun sia egna <lb/>
40 speda. Vitellius dimena gnit à Roma et 's daportet zuond crudelmaing constrandschand </body> </text></TEI>