<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 476 Andrea Rosius a Porta <lb/>
prüm di da prümavaira, il qual crouda nel 20 mars. L' Equinoxio dell <lb/>
utuon, es di e not dell' istessa lungezza nel prüm di d' utuon, chi es il <lb/>
22 September. Quistas 4 [p. 9] stagiuns fuon eir da principi nomnadas <lb/>
anns. Quindernan s' chiatta nell' antiquità anns da 3 e da 6 mais. <lb/>
5 Dopo quist reunind il spazi da temp da 12 nouvas Gliünas completas <lb/>
formetten ils vegls l' ann lunari da 354 dids. Ma pac temp davo veziand <lb/>
els chia quist ann lunari nun correspondeiva all' ann solari, e confondeiva <lb/>
las stagiuns, metetten els pro 6 dids all' ann lunari per il render conform <lb/>
a quel del solai. E pür, eir con quist nun fuo remedià alla confusiun <lb/>
10 dellas stagiuns, ed eiran obliads da temp in temp da metter pro dids e <lb/>
mais per restabilir l' uorden interruot. <lb/>
A le fin, var 1300 anns avant la natività da Christo, formetten ils <lb/>
Egiptiers l' ann da 365 dids; e 'ls Babiloniers, amo melders Astronoms, <lb/>
ob(f)[s]ervetten, chi leiva amo a pressapac 6 hura sper complettar l' ann solari. <lb/>
15 In consequentia da quistas observatiuns fet Julius Caesar formar e <lb/>
adoptar il Calender, dit Juliano, dal qual vo 's inservivat amo hoz in di <lb/>
nell' Engadina bassa. <lb/>
A. Ma, caro sar Stüdent, tuot quist es belg e doct, ma vo non am <lb/>
vaivat amo dit inguotta daquai ch' e(n)[u]g desidereiva da savair, cioe: perche <lb/>
20 chia l' Europa [p. 10] moderna haia müdà quist Calender, o sia Stylo Juliano? <lb/>
S. Quist 's völg eug huossa explichiar. L' ann solari, es il temp <lb/>
chia 'l solai metta per arrivar darcheu nell' istess lö del Coel dal qual <lb/>
ell' eira parti, e quista cuorsa fal exactamaing in 365 dids, 5 huras, 48 minutas, <lb/>
… e 48 Secundas. Per plü d' clarezza ordonnet Jul. Cæs. da negligir <lb/>
25 quista fractiun d' uras, minutas e Secundas, infin chia las trand insembel <lb/>
pudessen formar ün di intér. E siand quistas fractiuns fan quasi 6 huras, <lb/>
chi es la 4ta part d' ün di, schi fuoe reglá da quintar davo l' auter 3 anns <lb/>
da 365 dids, e da quintar 366 dids nel 4vel ann. Quists 3 prüms anns <lb/>
sun anns commüns, e 'l 41 es nomnà, ann bissextil, (Schaltjahr). Il di <lb/>
30 ch' ün metta pro a quist ann es il 29 d' favrer, quist mais aviand nels <lb/>
Anns commüns be 28 dids. <lb/>
Ma, sco vo vezaivet, quist reglamaint suppona chia l' ann haia 365 dids <lb/>
e 6 huras, e pür hal be 365 dids, 5 huras, 48 min. e 48 Sec.; il che fa <lb/>
üna differentia dad 11 min. e 12 sec. ch' ün metta pro da massa ad imminch' <lb/>
35 … ann; e Slungunand uschea imminch' ann, dad 11 min. e 12 sec., <lb/>
importa in 100 anns, 8 huras e 40 min., ch' ün reista [p. 11] inavo: ed <lb/>
importeiva 10 dits da Jul. Caes. in nan infin l' ann 1582, nel qual ann <lb/>
il Papa Greg. XIII. reglet, da laschar quist 10 dids dvart, e da far quist <lb/>
ann per tant plü cuort, accio chia l' ann sequente fuoss in regola. Ed <lb/>
40 accio ch' ün nun reista plü inavo, ha il detto Papa, (cussglia dals plü habels </body> </text></TEI>