<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 104 <lb/>
Alchiünas Bellas et Nüzaivlas Histoargias <lb/>
alhura ils sacerdots piglio l' infaunt et l' haun miss in bratsch dal Molech <lb/>
alf d' fœ. Mo aciochia ls velgs, ls genituors, nun udissen il grand bragizzi <lb/>
da lur infaunt, schi [f. 99a] sunaivane ls tamburlins; quinderno eis quist <lb/>
lœ gnieu anomno Tophet. Infin in huossa Buxtorfius. Quista üsaunza eis <lb/>
5 eir steda usiteda tar ils Carthaginensers, inuonder chia Plutarchus disch, <lb/>
chia els, saviand et tres üna fossa prudentscha et santited, haun hagieu lur <lb/>
infaunts, ilsquels cumpraiven aint oters infaunts da pouvra glieud et ls <lb/>
s-chianaiven … sco ls vdels et utschels. Co ho la mamma stuieu ster lo et <lb/>
guarder tiers sainza 's smarrir zoatt; quellas alhura, chi nun 's haun <lb/>
10 pudidas artegner, mo haun nomma suspiro u crido, quellas haune chiastio, <lb/>
et taunt a taunt sacrifichio lur infaunts. <lb/>
Disciplina militare dals velgs Romauns cun l' exaimpel da Titi Manlij. <lb/>
LXIV. <lb/>
Uschea poch co chi po ster salda üna Republica sainza ledschas, be <lb/>
15 usche poch po eir subsister la guerra u gnir mneda indret. Quist haune <lb/>
savieu zuond ils velgs Romauns, ilsquels, per quista causa, haun observo <lb/>
zuond rigurusmaing la disciplina militare, sainza respet dad' alchiüna <lb/>
persuna. [f. 99b] Ün zuond bel exaimpel da quist fat chiattains nus in <lb/>
Tito Manlio Torquato, ilquel ils Romauns havaiven tschernieu per chiapitauni <lb/>
20 … incunter ls Latins. Quist havaiva fat alchiünas ledschas militares, <lb/>
intraunter lasquelas eira eir quista, chia üngiün nun dess cumanzer <lb/>
ünguotta incunter l' inimich sainza consentimaint dal chiapitauni. Mo à <lb/>
dvantet ünzacura, chia quist Manlius tramtet our seis filg, chi, havaiva <lb/>
nom sco el, à spiuner l' chiamp dal inimich. Quist, giand oura iscuntret <lb/>
25 Geminium Metium, ün excellent sudo dals Latins, ilquel in principi fet ün <lb/>
bel discuors cun Manlio. Mo, sco chi cumœnamaing soul ir intraunter ils <lb/>
anims contraris exacerbos, uschea gnit eir aqui tres calumnias da l' üna <lb/>
vard et da l' otra taunt inavaunt, chia Geminius schfidet our alla speda <lb/>
quist juven Manlium. Manlius, chi eira ün zuond bel, ferm, giagliard et <lb/>
30 spert [f. 100a] cumpang, tgnaiva chia que l' füs üna verguogna, scha el <lb/>
traiva gio ün tel duel. Et uschea 's laschet el aint cun quist oter in la <lb/>
battaglia et mazet il Latin. Sü sura vain quist cun granda algrezchia <lb/>
darchio in sieu quattier, currit tar seis bab et l' aradschunet tuot il fat, <lb/>
et co chi' el havaiva amazo il principel curunel dals Latins. Ma il bab <lb/>
35 il repudiet da se, blasmet sia ardimantusa disobedientia, tres laquela el <lb/>
havaiva surpasso voluntariamaing las ledschas militares; fet sü sura clamer <lb/>
il boaja, et il fet taglier gio la la testa, vuliand amusser, chi' el vules pü <lb/>
gugiend perder sia filg, co chia gnissen surpassedas las ledschas dalla </body> </text></TEI>