<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> Alchiünas Bellas et Nüzaivlas Histoargias <lb/>
103 <lb/>
[f. 97b] Davart la granda sumgliêntscha da duos amichs in tuottas chiosses. <lb/>
LXII. <lb/>
Amicitia fatta eis suenz pü buna co la natürela, principelmaing cura <lb/>
chia ls amichs sun dad' üna medemma vœglia et sentimaint, haun delet <lb/>
tiers na medemma chiossa et sun dad' üna istessa natüra. Ün exaimpel 5 <lb/>
dad' üna tel nun simuleda amicitia havains nus in Philostrato et Hippoclide, <lb/>
… ilsquels eiran duos sincêrs, vairs et riels amichs intraunter lsquels <lb/>
la natüra svessa paraiva, chi' ella haves fat la amicitia. Perchie primo <lb/>
eirane els tuots duos naschieus sün ün di, et uschea dad' üna eted, alhura <lb/>
schi havaivane tuots duos delett tiers la philosophia da Epicuri et 's <lb/>
10 exercitetten in quella da pitschen in sü, fütten eir tuots duos tramis tiers <lb/>
ün magister. Lur arobas eiran eir galivas, schi alla davous dafat [f. 98a] <lb/>
cummœnas traunter els. Haviand dimena vivieu insemmel bgier ans in <lb/>
üna tel amicitia et 's g[i]udieus l' ün l' oter, nun ho niaunchia la moart <lb/>
vulieu separer duos cours uschea sten cullios insemmel, mo sco chia d 15 <lb/>
eiran naschieus in ün di, uschea sune eir moarts tuots duos in ün di. <lb/>
Davart l' horribel Idol da Molech, dalquel vain suenz fat mentiun in la <lb/>
scrittüra senchia. <lb/>
LXIII. <lb/>
Intraunter otras grandas idololatrias, lasquelas il pœvel jüdeauf ho 20 <lb/>
commiss in il velg testamaint, appussaivelmaing eis quella da tegner per la <lb/>
pü sgrischusa, laquela el ho commiss cun l' idol da Moloch, davart laquela <lb/>
Buxtorfius, our dad' ün cudasch jüdeauf, scriva uschea. Moloch eira ün idol <lb/>
bütto d' bruonz, chi havaiva la testa sco ün (f)[v]de et bratscha standida <lb/>
oura sco ün hom — la tgnaiva averta, spettand, [f. 98b] chia l' gnis do 25 <lb/>
qualchiossa in bratsch — dadainsvard tuot voed. A quist idol eiran <lb/>
edifichiedas 7 chiapellas u baselgiettas, avaunt lasquelas staiva quista <lb/>
imegna. Et gniva fat uschea. Quel chi vulaiva offerir ün utsche ù üna <lb/>
turtura, quel gniva in la prüma chiapella; quel chi vulaiva offerir üna <lb/>
nuorsa u agne, quel giaiva in la seguonda; quel chi purtaiva ün græc[h], 30 <lb/>
giaiva in la terza; chi ün vde, in la quarta; chi üna vacchia, in la <lb/>
tschinchievla; mo quel chi offeriva sieu egien filg, quel giaiva in la <lb/>
settevla chiapella, et bütschaiva il Molech, sco chi sto scrit tar Hosea, in <lb/>
il 3. cap. in il 2. vers: Quel chi voul bütscher ils vdels, quel sto sacrifichier <lb/>
glieud. Quist filg, chi daiva gnir offert, gniva miss avaunt il Molech. Il 35 <lb/>
Molech gniva fat alf d' fœ, chi' el splenduriva sco üna gliüsch. Co haune </body> </text></TEI>