<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 546 Andrea Vital <lb/>
l' idiom d' Engiadin' ota in base a perscrutaziun exacta na be del romantsch <lb/>
e da sia pitschna litteratura, dimperse eir del latin e dellas principalas <lb/>
linguas derivantas dad el. Las reglas, scrittas, s' inclegia, in ün romantsch <lb/>
exemplaric, sun dapertuot explichadas e comprovadas con ün rich numer <lb/>
5 dad exaimpels. Che ch' el voul conseguir con sia lavur e che ch' el <lb/>
aspetta da seis lectuors, disch Pallioppi in sia prefaziun. Siand quaista <lb/>
eir in oters rapports caracteristica, la lasch seguir quia complettamaing: <lb/>
„Tres ün scriver e pronunzier correct ais facil, d' esser bod comprais; <lb/>
… da prevgnir a melinclettas, equivocs e sbagls; da pürger ün idiom etc. <lb/>
10 Dit pronunzier e scriver sun perque bain ütils, necessaris e pustüt a nos <lb/>
romauntsch (ün tesor nel fango) giavüschabels. <lb/>
Ma che servan be giavüschs in tel rapport? <lb/>
Eau nun he spargno ne temp, ne stüdi, per corriger il romauntsch <lb/>
d' Engiadin' ota; per fixer e definir exactamaing sias normas; per sclarir <lb/>
15 medemas cun exaimpels adattos; completter, inua manchaiva; arguir, inua <lb/>
füss dubi — cun ün pled: per extender ün sistem d' ortoëpia e d' ortografia, <lb/>
… chi contentess. <lb/>
Eau he trat a speziel examen ogni tun elementer (custab); indicho <lb/>
sia rubrica, derivaziun, istoria, pronunciaziun correcta e deviaziun locale; <lb/>
20 adopto vigur üsaunza duos principis da scripturaziun: … il fonetic e predominant <lb/>
… (la concordanza traunter scriver e pronunzier, l' etimologic e subordino <lb/>
… (la divergenza traunter quels); inrichieu e preciso las massimas <lb/>
davart l' accent, l' apostrof, l' interpuncziun etc., e sclarieu quaist' ultima <lb/>
tres üna cuort' introducziun nella sintassi. <lb/>
25 Eau he consulto persunas competentas e materias parentedas a tel <lb/>
fin: homens, chi nun scrivan a chaprizzi; linguas, chi normeschan, mo <lb/>
nun privan il romauntsch da sias proprieteds. <lb/>
Publichand ils früts da mia lavur, non spet eau lods immeritos, ne <lb/>
criticas a pür dispet. Eau speresch bgeranzi, cha quaist cudesch saro grat <lb/>
30 a quels, chi braman da favler e scriver cun accuratezza; chi rispettan nel <lb/>
romauntsch ün mez, per imprender facilmaing sias linguas parentedas; chi <lb/>
protegian il linguach da lur infanzia — da lur mammas, chi 'l tschantschaivan <lb/>
… uschè dutsch — da lur antica, venerabla patria.“ <lb/>
L' autur divida seis intraguidamaint nel scriver e pronunziar correctamaing <lb/>
35 … in üna prüma secziun, chi denotescha ils principis comüns all' <lb/>
ortografia ed all' ortoëpia, ed in üna seguonda secziun, chi tratta da tscherts <lb/>
principis ortografics, ma main propris all' ortoëpia. <lb/>
Nella prüma part stabilescha el la maxima, da pronunziar nossa <lb/>
lingua correctamaing e lura da la scriver per regola confuorm alla pronunzia <lb/>
40 … e be per excepziun tenor l' üsanza generalmaing adoptada o confuorm </body> </text></TEI>