<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> La canzun populara dils Rätoromontschs <lb/>
305 <lb/>
e confiert dil bandunau, che sto morir lunsch naven dals ses. Aschia <lb/>
conta ina ballada scota co in chitschadur, ch' ei blasaus sin malmort e <lb/>
schai enamiez dil stgir uaul roga in utschi de purtar novas a sia mumma. <lb/>
Co in fideivel (compogn) fa prender igl amitg vendetga pigl assassinau descriva <lb/>
… ina canzun polonesa. Era nossa gaglina ha fatg sanguinusa vendetga 5 <lb/>
sco la fin della canzun di bein clamond neutier ils amitgs dil truau inocentamein. <lb/>
… <lb/>
Sco biars auters pievels ha era il retoromonsch sia canzun della <lb/>
fideivladat alla muronza. Quella spetgia siat ons ch' il siu car tuorni e <lb/>
va mintga sera ora a mirar sch' el vegni. Ma quel turnond anavos vul <lb/>
buca sedar d' enconuscher ed emprova la spusa raquintond siu murus seigi 10 <lb/>
malfideivels. Vesend aber la fideivladat de quella sedat el d' enconuscher 1): <lb/>
En in viv e distinguiu rithmus dramatic di nossa canzun, che meina <lb/>
nus anavos el temps, nua ch' ils fegls della Rezia survevan aunc sut las <lb/>
bandieras de Sogn Marc, sut la loscha regina della mar adriatica. <lb/>
La suondonta canzun regorda nus vid il temps miez cun ses loschs 15 … … <lb/>
et aults chistials e sias tgeuas claustras 2). Suenter quella fin crei la <lb/>
muniessa ch' al legher cavalier rumpi buca schi spert il cor ed el meini <lb/>
vinavon sia veta spel bicher empleniu. Tgei verdat e custeivla naivitad <lb/>
schein en la canzun numnada; ei glei in pign drama el stretg rom d' ina <lb/>
canzun. <lb/>
Buca emblidar astgein nus ina ballada engiadinesa, la quala ha bia 20 <lb/>
semagliadetgna cun „Die Königskinder“ dil lungatg tudestg, „Hero und <lb/>
Leander“ dell' antiquitad, „La pintga Julia“ dils Ungres 3). <lb/>
Nossa canzun sedistingua dallas semigliontas canzuns tudestgias, entras <lb/>
quei ch' ella entscheiva cun il raschieni denter ils dus amants. Fetg antic <lb/>
e remarcabel ein las treis „biallas colombas“ che vegnan ord l' aua. En 25 <lb/>
igl vegl epos tudestg „Gudrun“ vegn era in utschi ord l' aua per consolar <lb/>
la paupra princessa, che sto lavar sco ina survienta purtond ad ella la <lb/>
legreivla nova ch' ella vegni gleiti deliberada. Cert ina dellas pli bialas <lb/>
flurs en nies matg de balladas ei la suondonta 4). <lb/>
Quella ballada astgia senza tema sameter sper las meglieras dellas 30 <lb/>
tiaras settentrionalas. Plein veta et acziuns va ella vinavon sco in majestus <lb/>
torrent; cametsch presentiment schai sur ella sco in vel ner. Semigliont <lb/>
al gigantesc epos della Nibelungen ed els dramas d' in Shakespeare cartein <lb/>
nus d' udir vegniend neutier la nera sort cun ses peis fier. Cun penibla <lb/>
1) Decurtins, Chrestomathie Bd. IX, p. 170 mit einigen Variationen. <lb/>
2) <lb/>
Decurtins, Chrestomathie Bd. II, p. 338c mit einigen Variationen. <lb/>
3) <lb/>
Decurtins, Chrestomathie Bd. IX, p. 174. <lb/>
4) <lb/>
Decurtins, Chrestomathie Bd. IX p. 179. <lb/>
Romanische Forschungen XXXVIII. 20 </body> </text></TEI>