<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 95 <lb/>
gl' urs ha pria aint ena bucca plagna a stranglo, allura ha' l briglia <lb/>
ad ella ha allura dabot ear sapartartgea vedi drac, partge quel veva <lb/>
cumando tg' ella dé allura ear sapartartgear veda el, allura vignel ear <lb/>
el. Tuts dus la viglian allura schon ranschar. Ad i drac é rivo a tuts dus <lb/>
han pria aman la viglia a la struffagea vaccar, a han la struffagea antrochen <lb/>
… ella ha do libertad. Ad ella ha alura mess a man tres butteglias <lb/>
d' ava a quellas tres butteglias ha ella stuia laschar dar en dagut avant <lb/>
l' oter par tut las giassas anturn da que martgea, ad ella é ida cun quellas <lb/>
… butteglias ed allura egl gnîa nanavant bleara gliad ain que martgea <lb/>
or dallas nursas a tut e sto cuntaint da quella femna. Er i urs é puspe <lb/>
gnia en um, agl drac ear, ad ella é allura ida cugl seas um a tgea ad <lb/>
ha fatg nozzas. <lb/>
I FIGL, CA VEGLIA TRES NOTGS SELLA <lb/>
FOSSA DIGL BAB. <lb/>
Agl era en bab, tgi veva tres fegls. Al era fri vigl ad é vagnia <lb/>
sella vigliadegna malsan, a dus fegls eran dus sperti cerlis a l' oter era <lb/>
me en trut. Que trut era i blear a nuegl ved la biestga ad da quegl. <lb/>
Tschels eran dus loschs a vevan blear roba, ad al bab mora alura planet. <lb/>
… Ad avant ca murir ha' l getg, tgi se da vigliear tres notgs sella <lb/>
fossa cul se sataro. Ad els han fatg sco' l veva giavischo al bab, a gnis <lb/>
paregna dat ir ena notg paregn, ad han tratg la sort, qual i tutges par <lb/>
g[l]' amprem dad ir, ad i ha tutgea a ques dus parderts d' ir avant ca <lb/>
tschel. Allura gi quel, tgi veva dad ir gl' emprem a que tgutg: «Oz va <lb/>
te par me», ad el va, a cugl é sto ve anturn mesanotg sch' ei vagnia <lb/>
al bab ad ha do en tgavester d' en tgaval ainta man ad ha getg, tga <lb/>
cur el smagni que tgavester, scha vigni en tgaval nanavant, ad el vigni <lb/>
en stuppend bial um. A l' otra notg, tga l' oter aveva dad ir hani fatg <lb/>
tuttegna. El é îa ear par l' oter, ad al bab é vagnia sco cun l' oter, oter <lb/>
ca lez tgavester era ampo ple bial. La tiarza sera vevel dad ir par sasez. <lb/>
. Ad el é îa ear par sasez. El ha ear ratschiert en tgavester anc ple <lb/>
bial, tga tschels dus. Als tgavesters ha' l zuppo. Allura ha i retg scho <lb/>
ir or, ca quel ca segi bun da saglir se sella lena a dar en betsch a gli <lb/>
si feglia, setgi la maridar. Tschels dus frars en ear salujis ad is sen <lb/>
quella fiasta, par ampruvar da rivar se egn dad els, ad els sa schgleschan <lb/>
… a sascultreschan a sa fuorman schuber, a que tgutg nava ain <lb/>
stiva a vurdava co tschels sazaflinavan a salujevan bagnet. Allura eni </body> </text></TEI>