<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 50 <lb/>
… avant la tgea a Donath sen en tschep da lenna. (El era marido <lb/>
gio Donath.) Igl seas biêdi era speras. Igl vigl gi agl giuven: «Via na <lb/>
a tir' igl croc cu' me, tei es en giuven ferm.» Igl tat mett' igl man segl <lb/>
schanugl, porsch' igl det agl giuven a lascha trer quel, tant scol vut. <lb/>
Quei ninzegia nut, igl giuven gnanc muainta igl det da seas tat. Ple <lb/>
tard e Gieri Hosang ear vegnia en um fermezias. El pudeva tener ena <lb/>
vatga, sch' el tgappava an ena tgomb' ad ella. <lb/>
4. <lb/>
A Vargistagn viveva digl tains dils Franzos en giuven bagn carschia <lb/>
… a stermentus ferm, Hans Beeli. El e mort ca. 1850 an ena vigliadegna <lb/>
… da pass' 80 onns. <lb/>
En gi eral ia gio Suttsessa per far starnem. El sdrapa en tarment <lb/>
ponn pissung a port' el se per la senda tessaglias a malsira (Sut stgenlas) <lb/>
… sei als pros. Cul fiera là giau igl ponn, per pussar, stat igl ô Riedi <lb/>
da Vargistagn davo el a gi: «Has gia greav, Hans?» «Ea avunda.» <lb/>
«Scheia, ussa via crer, ca ti ses ferm, ti has ear anc purto me.» «Ti <lb/>
deschmaladia Schelm, vol ca ta sturneschi, marét fussti!» gi Hans vilo. <lb/>
Mo el era tant en prus, ca l' ha fatg nut agli Riedi. Quel veva gia <lb/>
sapalendo davos ved' igl pon a sa scho purtar sei. Se Vargistagn hani <lb/>
paso igl pon pissung, ad el pasava 18 réps, ca. 300 funds (1 rep = <lb/>
16 funds). Ena istorgia propi vera. <lb/>
5. <lb/>
En frar digl Hs. Beeli, Gion Beeli, nava da seat onns gio Ziran <lb/>
per ena curtana sal (8 funds), vegneva se Prada sut Vargistagn, no' ca <lb/>
si mamma luvrava, fiereva igl satg velà a tatava si mamma sen pes. <lb/>
Ascheia targieven nossas mammas viglias sei umens ferms! <lb/>
6. <lb/>
Ve Lohn vevin dus geniturs en fegl da 20 onns. Els vevan anc <lb/>
scho luvrar nut el a schevan ad el «igl buab». En gi d' atun gini ad el: <lb/>
«Oz sas ear gnir a gidar culla meas.» Els van giau sut Lohn a tgargien <lb/>
… ena tgargia meas. Cun quei ch' igl êr era fri tess, stuevin tener la <lb/>
tgargia tochen alla veia. Igl buab gi: «Oz vi jau tener.» El va vei sut <lb/>
la tgargia a cupetg' ella ansei, schi prest sco' gl bab entscheva a schar <lb/>
trer ils bos. </body> </text></TEI>