<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 46 <lb/>
ir aintagiau alla rusna sut quel, mo ils oters han betga do tier quegl. <lb/>
La rusna e gnida cuvertada. Suainter da quellea ha nign fatg ple <lb/>
enzatge, per catar fastezs dalla vischnanca viglia. <lb/>
Dil tains, ca Donath era orlà, prentendevin quels da Ziran la <lb/>
vischnanca per els a levan betga schar ella alla Muntogna. Igl ha <lb/>
do en prozess. Quels da Donath han allura, per betga ir tier Ziran, <lb/>
banduno la vischnanca a biagea sei ena nova plenanaint, noca 'la stat <lb/>
anc oz. <lb/>
Or igl Clis Scarsuir degl ear dar strign. In odi là fender lenna, <lb/>
sch' in passi a las dudesch da notg. <lb/>
2. <lb/>
La vischnanca da Reschen (Reischen) era davigl ordavor gl' ual, <lb/>
ca curra speras giau. In vez' anc oz la miraglia dallas tgeas viglias sela <lb/>
riva dretga dall' ava. Probabel, ca la vischnanca viglia e mort' or digl <lb/>
tains dalla mort nera. <lb/>
3. <lb/>
Sen l' alp Annarosa, sur Danis sper la veia viglia vezin ruegnas <lb/>
da tigias. In numna quellas ruegnas «casaretschs». Avant 100 — 150 <lb/>
onns era selà l' alp da tgoras a gneva cascho là cun latg tgora. Oters <lb/>
pretendan, ca la veia dils Romans passavi là a quellas ruegnas dateschan <lb/>
… ord a lez tains. <lb/>
4. <lb/>
A Mandalan, en lia tranter Pazen a Farden era davigl en mulegn. <lb/>
… Da quel ha anc satania tschen oz igl verset: <lb/>
Mulegn da Mandalan, <lb/>
Cul ha ava, sch' hal betga gran. <lb/>
5. <lb/>
Alla val tranter Mathon a Vargistagn sut la veia er' avant ca. <lb/>
60 onns ear anc en mulegn. Cun quei ch' ils êrs en is anavos, hani calo <lb/>
da moler. Enturn ils 1870 hani vendia ils biêtgs ad en Eugster, igl <lb/>
qual ha pria la lenna a tratg ella gio per l' ava tochen gio Valtschiel. <lb/>
Ve Scarvens hal allura biagea cun quella lenna ena tgea. Igl davos <lb/>
possesur digl mulegn e sto Adam Item. <lb/>
6. <lb/>
Ferrera veva ple davigl ear en mulegn. Anc oz gini alla part dalla <lb/>
vischnanca, no' ch' igl mulegn e sto, «ils Mulegns». Avanca gl' han entschiet </body> </text></TEI>