<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 34 <lb/>
cun ena manadira a vaseva gest, ch' igl giat della cuva bargalida gneva <lb/>
suainter. El leva metter or veia, mo el era gnia megna tard, ad il giat <lb/>
e saglia sur el alla manadira or ad ia anavant. <lb/>
Pertge e la notg qua. <lb/>
Egn ha antupo en untgir ora gio la cuva. Gl' untgir ha amparo el, <lb/>
sch' el setgi, pertge ca la notg seji fatga. Tschel ha getg: «Per me a <lb/>
per te a par tgi ca la dovra.» Gl' untgir gi: «Migler has fatg da gir … <lb/>
ascheia, sch' ti vesti getg per ruarsar, scha navi mal a man cun te. <lb/>
Las filieras da Bagnusch. <lb/>
Se Bagnusch eri duas filieras, ca filavan adigna, ad enea ear la <lb/>
dumengia. Cur ch' i eran la dumengia vedi filar, ha la stuppa tgappo <lb/>
fia, a tut e ia sei an flomma. <lb/>
Igt cot digls tufs. <lb/>
Ora sei ancunter ils tufs egl passo en um, gest ch' en cot veva <lb/>
raso or tocs d' or a daner sco sen en parglegnel. Cur ch' i cot ha via <lb/>
tschel, ha' l sgaro vei ancunter i um en miglatget. Agl um ha santia, ca <lb/>
quei segi per el. El prenda mo cun prender stendel or i man anc par <lb/>
prender da ple, da quei ch' era betga sia. Sen quei saglia igl cot vei a <lb/>
gli tgeava or ils îls. <lb/>
Igl scazzi agl iert digl pader. <lb/>
Egn arrava gio' gl iert digl pader. Igl arrader ha gia tgappo aint <lb/>
alla manetscha d' en parlet cun aint en scazzi, ad ils bos pudevan betga <lb/>
trer. Il pur ha getg: «Ussa na a nundadia.» Ad ils bos han pudia trer. <lb/>
Sch' el vess getg: «Na cugl giavel,» scha fussel gnia or i parlet cun <lb/>
aint i scazzi. <lb/>
L' avagna d' or agl Crun da Punteglia. <lb/>
Or i Crun da Punteglia de mintga tschient onns najear or d' ena <lb/>
fessaglia dalla parè ena avagna d' or, tgi naja gio ad agl Ragn. Egn <lb/>
se enea passo gest ca la gneva da là giau. El saveva betga no metter <lb/>
ner schar ir aint quella avagna d' or. Qua hal tratg or en stifel a scho <lb/>
ir ainlà. <lb/>
Egn ca taglia lenna ve Bruis. <lb/>
La nadal notg gneva a digna udia egn, ca taglieva lenna ve Bruis <lb/>
(visavi a Ferrera). </body> </text></TEI>