<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 30 <lb/>
tarmagl. Mintgea, cur ca el nava ansei, scheva la spusa, sen quella a <lb/>
quella sera setgel puspe vegnir. Mo sen ena tschearta sera vess ella mai <lb/>
getg da vegnir. Igl giuven ha tartgea, ch' igl savess easser enzatge betg <lb/>
enurden, e gia giau ear sun quella sera. La tgea era tut serrada sei, <lb/>
barcuns a faneastras, tut serro, mo an stiva od' el bagliafand. La si <lb/>
spusa scheva gest alla mamma: «Daman earal i meas spus liorasei, <lb/>
… a scha jau savess far ch' igl carschess nut agn que êr, scha faschessi.» <lb/>
… «Quei sas tei bagn far,» scheva la mamma. «Daman samidas <lb/>
tei an ena mir a vas orasei. Cur ca el fier' or gl' emprem pugn sem, <lb/>
scha emprovas da survegnir gl' emprem gran, ca dat sella teara.» Cur <lb/>
ca igl spus ha gia udia quei, e' l ia. La daman ha' l aro que êr, mo <lb/>
avant ca semnar, ha el mess en crap sensum igl satg, a gest ainten <lb/>
quei, ca el va agl satg, per fierer or gl' emprem pugn, vezz' el la mir, <lb/>
ad enstagl fierer or igl gran, fier' el igl crap a sturnescha la mir. Poc <lb/>
suainter e gnia la nova seda Casti, ca la si spusa segi morta. <lb/>
En um, ca va agn sien a taglear giau en lenn. <lb/>
Quels da Lohn navan enea gio las Plancas a tagliear lenna. Orasum <lb/>
… en tschainghel era en lenn setg. En um leva ir vei a tagliear giau <lb/>
el, mo tschels han cunsagliea, da schar star el, perquei ch' igl era mengnia <lb/>
… privlus. Els en allura turnos anaint, mo da notg e tal um lavo, <lb/>
ha pria la sir, e ia or a tagliea giau igl lenn tut agn sien ad e pêr sadasto, <lb/>
… cur ch' el e sto turno ad ha gia do aint la sir agl tschep. <lb/>
Igl tgaval schimmel. <lb/>
Quels da Patzen eran per ir gio Donath a tarmagl. Cur ch' i naven <lb/>
… giau sut Patzen, scha hani via en um sen en tgaval schimmel. <lb/>
Els en is suainter ad el, a cunenea er' el vei da l' otra vart sen il bot <lb/>
Cresta. Els en allura is gio Donath a tarmagl a cur ch' i en turnos, <lb/>
scha era en um sen las furealas ad els stgevan betga passar. Que <lb/>
tgaval schimmel gneva via savens. <lb/>
Ti schmaladida zappa. <lb/>
Igl era en giuven da Lohn, a da giuvenet er' el ia agn Tearatudestga. <lb/>
… Suainter en per onns el turno a scheva, ch' el savess betga ple <lb/>
rumantsch. Enea er' el cun seas bab an en êr ad arrava, allura hal via <lb/>
ena zappa ad 'ha emparo: «Wie sagt man diesem Dinge da?» Igl <lb/>
bab ha getg nut. Igl figl e, cun currer gio per gl' êr gartagea cun en pe <lb/>
sen ena zappa, ainten quei saglia il moni sai agl tgea, a el gi: «Ti <lb/>
schmaladida zappa.» </body> </text></TEI>