<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 20 <lb/>
Igl spirt agn Salvez. <lb/>
Agn Salvez, davains Mathon, vesevin ple davigl adigna en um da <lb/>
notg, ca nava enturn a clamava: «Naua deia metter?» — Igl dueva <lb/>
easser egn, ca nava enturn suainter la mort, perquei ch' el veva rucagea <lb/>
en tearm. — Ena notg ch' el cloma puspe, rispunda egn, ca passa: <lb/>
«No' ca ti has pria.» Suainter da quegl ha nign ni via ni udia ple que <lb/>
spirt. <lb/>
Igl spirt da Dargrans. <lb/>
Sur Donath duevin avant blears onns ear ver da notg egn, ca <lb/>
nava d' en pro or ad aint, perquei ch' el veva rucagea en tearm. <lb/>
Agl Bual da Mathon vesevin anqualgea da notg egn culs pes <lb/>
an en cuzér, mo el savevi perquei tuttegna ir dabot avunda a tamentar <lb/>
la gliat. <lb/>
Il tirann da Farden. <lb/>
Igl tirann da Farden hani davigl via ple ch' enea. En mat, ca nava <lb/>
a tarmagl, ha via el sper Farden, ch' el vev aint en tarment caput. <lb/>
Er deni ver via ora Pazen, ca gl' e ena notg gnia egn sen en tgaval <lb/>
… schimmel giau ad alla veia ad aintase da Roffnetta, vei a Farden <lb/>
ad ainta segl «Bot git». Forza ca gl' era igl tyrann. <lb/>
La streia da Magun. <lb/>
Se Magun (aclas da Donath) hani blears via ena femna cun sei <lb/>
en tgapi melan, ca nava enturn, a perfin segl gi (dagis). <lb/>
La Foppa da Donath. <lb/>
Alla Foppa da Donath era da notg ear betga spass. Là duevan <lb/>
ir enturn femnas an alv ad ear giats ners. <lb/>
Il Pessan. <lb/>
Igl mender lia da strign eral igl «Pessan» davains Ziran. Qua <lb/>
hani schon blears via da tutta sorts, probavel ear perquei ca la furtga <lb/>
era betga daliensch. <lb/>
Schon blears ch' en is tard agn notg cun tgavals per igl stradun, <lb/>
han strusch radetg anavant el, a perfin stuvia turnar hani enaparts. <lb/>
a. <lb/>
Egn dad Andeer nav' ain dil Pessan da notg cun ena piertga, <lb/>
ch' el veva cumpro sela fiera da Thusan. Aintantgea il Pessan hal stuvia </body> </text></TEI>