<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 78 <lb/>
Igl ei negin dubi, che la tarabla (praula) ei pli vess de survegnir, <lb/>
che la detga. La tarabla ei la pli svilupada fuorma dellas raquintaziuns <lb/>
dil pievel. Ella ei sco la rosa denter las flurs. En ella semanifestescha <lb/>
la phantasia en sia pli gronda rehezia et en sias pli bialas colurs. Uhland, <lb/>
… il poet, ha renconoschiu quei gia en il temps, cura ch' in fagieva <lb/>
ord las praulas venzediras de mythologia veglia. «Die Mythologie ist <lb/>
reich — ha el detg, — aber so reich ist sie nicht, dass sie aus ihrem <lb/>
Gebröckel eine Märchenwelt erzeugen könnte.» — La praula ei aschi <lb/>
veglia sco la mythologia. Nus anflein negins pievels senza praulas, <lb/>
nus entupein ellas tier ils pievels ils pli svilupai e quels ch' ein il pli <lb/>
anavos en la civilisaziun. Il «Gieri la Tscheppa», quei bien vegl, sa <lb/>
aunc per franc in bi diember tarablas. Detien Els temps ad el de patertgar <lb/>
… suenter e lura raquenta el ad Els sper igl liun d' or, als anials <lb/>
d' or, la litiarna eunc in bi diember autras praulas. <lb/>
Mo quels tetels mussan ch' Els ein arrivai tier in fuorn de christaglias <lb/>
… e cheu anfleis mai mo ina ne duas. Ellas sependan ina vid <lb/>
l' autra sco las iuas en la trocla. Sch' Els sedatten la dretga breigia e <lb/>
scrivan pleunsiu ruasseivlamein suenter, vegnen Els eunc ad anflar in <lb/>
grond e bi diember de fetg veglias originalas praulas. Quei bien vegl <lb/>
para ded esser il purtader della tarabla en Schoms . . . .» <lb/>
Schein pia suondar las praulas. <lb/>
JACOB E JOSEP. * <lb/>
Agl eara enea en pastgeader. Quel nava gi per gi a pastgear. En <lb/>
gi ha 'l pastgea tugi dalla daman toccan la sera a survagnia nut. Pér <lb/>
vei ancunter sera ha 'l santia c' igl targeva anzatge ve digl angugl cun <lb/>
granda forza. El ha tratg a tratg ad igl e gnî or en grand pesch. El <lb/>
ha gîa ena granda tratga. Cur c' el ha gîa or il pesch segl tarragn, <lb/>
* Nus vein scret pertut: gio, gi, bugent, … getg, Gieri, giuvna etc., pia <lb/>
duvrau il g lom, co el vegn pronunziaus en Giadina e Surselva ed er en <lb/>
Schons - Muntogna. <lb/>
Enta Ferrera (Andeer e Ziraun) pronunziesch ins quei g aunc bià pli <lb/>
lom. Ins gi: … dscho, dschi, budschent, dschetsch, Dschieri, dschuvna etc. <lb/>
Plinavon vein nus scret pertut: fatg, latg, sontga, spitgar, notg etc. <lb/>
Ils de Ferrera gin: fatsch, … latsch, … sontscha, spitschear, notsch. … </body> </text></TEI>